Aftonbladet – 24 juli 1866, sida 2

öfver landets skogsareal, virkesproduktion och -konsumtion tillförlitliga? 2. Af hvilka servituter är skogen mest betungad och huru skola dessa undanrödjas? 3. Hvilka anmärknin kunna göras mot det på pröfning beroende förslaget till instruktion för skogsoch jägeristaten? 4. Kan vid skogsredogöreiser och skogsstatens räkenskaper kalender-år utan olägenhet tillämpas i stället för det nu antagna räkenskapsåret? 5. Efter hvilka gvunder bör skogsstatens räkenskaper för vinnande af likformighet uppställas? 6. Hvilka bestämmelser rörande skogshushållninningen böra inflyta i kontrakter om arrende af kungsgårdar och andra allmänna hemman? 7. Huru skall beloppet af husbehofsvirket bestämmas å utarrenderade allmänna hemman? 8. Huru skall skogsbevakningen å dylika hemman ordnas? 9. På hvilket sätt kan den skogsförödelse, som nu ofta är en följd af laga skifte, förekommas? 10. Är skogspersonalens aflöning afpassad efter tjenstgöringen? 11. Huru skall skogspersonalen vid afgång från tjensten efter uppnådd högre ålder, samt deras enkor och oförsörjda barn komma i åtnjutande af pension? 12. Hvilka anmärkningar kunna göras mot det på pröfning beroende förslaget till taxa vid skogsförrättningar? 13. I åtskilliga andra länder åtnjuta skogstjenstemännen en viss procent af skogens nettobehållning; vore sådant för våra förhållanden lämpligt? 14. Är det lämpligt att skogstjensteman förrättar virkesauktion å de allmänna skogarne och derigenom förskaffar sig den derför stadgade auktionsprovision? 15. Motsvara våra skogsläroverk sitt ändamål? 16. På hvilket sätt bör raktiska undervisning i yrket, som skogsel ;re inträdet vid skogsinstitutet skola fi sig, lämpligast ordnas? 17. Huru böra afgängsbetygen från skogsläroverken affattas, för ati gifva någon garanti om duglighet hos den person, för hvilken betyget blifvit utfärdadt? 18. Huru böra extra öfverjägarnes tjenstgöring ordnas, för att blifva på samma gång för dem lärorik och gagnande för det allmänna? 19. Ärdet möjligt att vid skogsindelning bestämma afverkningsbeloppet för en hel omloppstid; vore det lämpligare att inskränka fastställandet af afverkningen äfvensom af öfriga närmare detaljer bende skogshushållningen till en kortare, af F disk revision omedelbart åtföljd tid, oeh hvilket skogsindelningssätt är i så fall det rätta, samt huru böra revisionerna ordnas a) med afseende å trakthuggning, b) med afseende å de skogar der endast gröfre virke afverkas? 20. Förtjenar ett bestämdt litterschema för betecknande af olikheten hos skogsbeståndet och skogsmarken nägot afseende vid skogsindelning? 21. Hvilka förfaringssätt för uppdragande af skog äro uti olika delar af landet samt under olika förhållanden med afseende å klimat, jordmån, läge och trädslag m. m. de lämpligaste? 22. Huru skola de olägenheter som stormarne förorsaka, i afseende på fullföljandet af redan upprättade skogsindelningsplaner, i någon mån minskas? 23. Aro de s. k. stormkapporna af någon nytta till afvärjande af stormskada? 24. Finnes något medel att minska anstiftandet af skogseldane i de norra lären? 25. I hvad mån kan förfarandet vid upphuggning och sortering af virke förbättras? 26. Hvad kan från statens sida åtgöras för att underlätta virkestransporten och flottningen från de allmänna skogarne? 27. Eger lärkträdet här i landet samma egenskaper som förläna detta trädslag ett så högt värde i sitt hemland? 28. Förtjenar siberiska granen (pinus pichta) att hit allmännare införas? 29. Hvilket inflytande har den nya jagtstadgan visat sig utöfva och är densamma 1 något hänseende 1 behof at förändring? 30. Skulle en tidskrift för skogshushållning hafva utsigter till framgång och i så fall hvilka åtgärder böra vidtagas för att åstadkomma en sådan tidskrift?