Aftonbladet – 24 juli 1866, sida 2

— Uppfinning. Urmskaren 0. E. Hellsten här i etaden har inventerat en enkel uppfinning, hvilken torde blifva af mycken nytta för de åkare, som hålla droskor å hufvudstadens äkarstationer. Droskegarne ha hittills varit öfverlemnade åt sina körsvenners godtycke, enär de förra ej kunnat kontrollera de körningar de sednare hatt. Hr Hellstens uppfinning, hvarå han erhållit patent, afser att afhjelpa denna brist på kontroll. Uppfinningen, som redan blifvit anbragt på droskan n:r 65, stationerad å Brunkebergstorg samt tillhörig åkaren J. Joulin, består af ett ur, inlåst i sittslådan å droskan, hvartill droskegaren har nyckeln. Å uret är en rörlig tafla anbragt, utvisande dygneis 24 timmer, fördelade i halftimmar och qvarter. Under sitsens lock, som är ituskuret, finnas fjedrar anbrgta, i hvilka tvenne vanliga blyertspennor äro fästade. Förenämnda fjedrar äro så afpassade, att då vågon åker i droskan, sänker sig sitsen jemt så långt ned, att pennorna nå urtaflan. Då denna vrider sig omkring, följande urverkets gång, rita pennorna längre eller kortare cirklar på taflan, så att droskegaren om aftonen, då drängen hemkommer och sitelådan öppnas, kan se icke allenast huru många körningar drängen ort under degexs lopp, om en eller två perner begagnat droskan, utan äfven hur lång tid hvarje körning varat och hvarje person åkt. För den åkande sjelf, som icke är i tillfälle ait för hvarje slutad kurs observera uret, erbjuder upplinningen ingen annan fördel än den, alt, om droskkusken begär för mycket, kan den åkande anmäla örhållandet hos droskegaren, som på minuten då kan konrollera tiden. Hr Hellsten hsr exponerat ein uppfinning å industriutställningen, der densamma kan tagasi betraktande, och är för öfrigt en hvar, som intresserar sig för saken, i tillfälle att se uppfinningen praktiskt tillämpad på förenämnda droska.