HUSTRUR OCH DÖTTRAR MOLLY GIBSON.) Roman af mrs GASKELL. Huru mycket hon än förebrådde sig sin otacksamhet, kunde hon ej undertrycka en känsla af belåtenhet öfver att komma bort från Molly; det var så svårt att tala med henne som om ingenting händt; det var så svårt att skrifva till henne om band och yn då deras sista samtal vändt je kring olika ämnen och framkallat så häftiga uttryck af bäftiga känslor. Brefvet kom således till mrs Gibson, som derur uppläste de små nyheter hvarmed Cyntia uppblandade listan på sina glömda och begärda grannlåter. ?Helene kan icke vara mycket sjuk?, sade Molly slutligen, eljest kinde icke Cyntia behöfva sin ljusröda klädning och törnroskransen.? ?Det kan jag icke inse?, syarade mrs Gibson litet skarpt. ?Helene kände aldrig vara så sjelfvisk att stänga in Cyntia i sjukrummet, antingen hon var mycket eller litet sjuk sjelf. Jag skulle visst i så fall icke ansett det vara min pligt att låta Cyntia fara till London. Dessutom bör det vara riktigt godt och upplifvande för Helene att få höra Cyntias muntra beskrifningar på de 4) Se A. B. n:r 14—21, 2—27, 29—33, 35—38, 40—43, 46, 48, 50, 52, 56, 53, 60—63, 66, 68, 70 (B)—73, 75, 76, 78, 81 (B), 83, 86,88 (B), 92 (B), 96 (B), 97, 99, 100 (B), 101, 103, 105 (B), 108, 108, 110, 112, 114 MI, 117, 120 (B), DA, 125 (B), 127—130, 133, 135, 143, 145, 148 449, 152, 154, 155, 157, 161 och 166.