Aftonbladet – 19 juli 1866, sida 2

— Jagtäfventyr. Från Loos i Helsingland skrifver en korrespondent till Gefleposten: Lördogen den 30 förl. månad då 16 årige ynglingen Per Joosson i Risarf var i skogen stadd på upptäcktsresa efter en der ä bete gående häst, möttes han helt oförmodadt af en stor björohona, åtföljd af en omkring 1 år gammal unge. Då björnhonan varsnade Per Jonsson reste hon sig på tvenne Öötter och gick i denvua ställning ynglingen brummande till mötes, i afsigt, som det tycktes, att med ett slag af sina väldiga framtassar för alltid göra honom oskadbg. Per Jonsson tappade dock ej mode, utan beredde sig GH motvärn, helst hen hade bössa med sig. Han Jyckades ock att med ett enda skott fälla den uppretade björnen till marken. Då han emellertid ej hade ammunition alt ladda om, skyndade han hem efter sådan. Vid återkomsten till stridsplatplatsen hade hans hund drifvit den yvgre björnen upp i ett träd, hvarpå äfven denne snart låg i stilla ro bredvid sin moder. Nu omtalade bragd vittnar om icke ringa mod och träffsäkerhet, egenskaper, hvilka dock häruppe ingalunda äro sältsynta hos vår allmoge, hvars söner redan i unga år börja öfva sig i skjutkonsten.