Aftonbladet – 17 juli 1866, sida 2

yo 4 EA ERFAR BA T ken. Lundabispens mässhake utgör la pitte de rösistance, kan man likväl lära, att det icke är guld allt det som glimmar vid dylika tillfällen. Guldbeläggnicgen på de silfveroch kopparstänger, a! hvilka de så ytterst fina trådarne skola utdragas, är blott helt tunn, och det är hardt nära otroligt huru denna obetydliga beläggning — af ädel metall skall kunva så jemnt fördela mn Isig vid dragningen, att ännu på denna tråd, som är så fin, att det är med möda man mn kan se den då den hänger eskel från sia rulle, en hinna af guld täcker hynrje del af def metall; af hvilken träden egentligen består. Då en icke obetydlig dei at hithörande tillverkningar är beroewde af här brukliga modeller och således någoa konlet. ) kurrens ej ens fiåä utlandet lärer ifråga. komma, ser denna firma sig sälunöä i tillfälle att ?beherrska marknaden? på ett sätt, som torde vara få yrkesidkare förunsadt. oa Ått lön emellertid, såvidt vi kvana b drifvit ganska högt tillverkninget förtjenar erkännas, då detta ic ur gar blifva följden af saknad täflan. Profver af annat slag, på de ädla metal— lernas utomordentliga tänjbarhet, fioner man i guldslagarnes ttställning, som återflones på östra galleriet, midt bakom den der befintliga orgeln. Firman Feychtings Böner har det förnämsta guldslagare-etablissement härstädes och har utställt talrika profver på detta mödosainiaa yrkes alster. Uti hr J. il Paulin har densamma funnit en konkurrent, ia. I som äfven uppträdt på utställningen med några prolver på bladguld af olika slag. i lemna nh de ädla metallernas område. I Dessförinnan böra vi likväl anmärka ett missförstånd, söt gt fum hos några galvanoplastiska fabrikanter, sötn änsett oss hafva uppgifvit att bland deras utställda artiklar skulle förekomma saker af utländsk tillverkniog. Vi ifrågasatte dock endast, huruvida ett och annat, hvari man igenakände Vanliga utländska mönster icke möjligen kunde vara importerädt och här enil dast försilfradt, en operation, som vi änse fullt berättiga till fabrikaternas utställning härstädes såsom prof just på färdigheten i I galvanisk försilfring, en uppfattning som vi tro alt en eller afinan fabrikant också verkligen delat. Åtminstone är detta bestämdt fallet med hr Wingård i Södertelje. :) Emellertid bringa vi med nöje till allmäni) hetens kännedom den oss meddelade upp: illysningen, att alla de af Creutz aktiebolag samt hrr Dufva, Braese komp. och Carlg Ströth utställda artiklarne äro helt och hålto I let tillverkade i deras fabriker, med undan: iltag endast hvad hr Carlströms utställning angår, af två slags skedar, till hvilka de s. otX. Pressningarne äro importerade, men allt I det öfriga arbetet utfördt härstädes, hvarilet, e; låta i Berlin ciselera de härstädes modelleI rade och gjutna statyetterna å hans kandeIlaber, då han icke kunnat få detta arbete i) här utfördt i behörig tid. ;) Få samlingar af artiklar pryda utställningen i så hög grad som porslinsoch fayenss fabrikaterna. De ha också ganska riktigt fått sin plats i midtelpartiet, närmast kring den Molinska fontänen. Det finnes visserligen en fayence-fabrik, som fått sina arliklar placerade längre bort, i norra skeppet, inen dessa äro al enklare slag och tillhöra i sjelfva verket en annan kategmi än de först omförmälda, som representeras på den svenska sidan af Rörstrands och GustafsIbergs fabriker, på den danska af kongl. I porcellainsfabriken i Köpenhamn och af firman Bing Gröndahl dersammastädes. Vi ha sett och hört en mängd jemförelIser göras mellan de nämnda svenska och I danska fabrikernas produkter. De flesta Synes dock ha förbisett, att det egentligen icke är samma slags varor, som tillverkas vid de svenska fabrikerna och vid de danska. De sistnämnda tillverka uteslutande porslin, d. v. s. den vara, som vi benämna äkta porslin, de svenska fabrikernas hufvudartikel är fayence. Vi veta visserligen att de hos oss kallas porslinsfabriker och att deras tillverkningar i dagligt tal ech äfven i vår tulltaxa benämnes porslin, eller rätteligen oäkta porslin?, men den rätta tekniska termen, och den, som användes för att i andra länder beteckna samma fabrikat, är fayence. Först på allra sista tiden ha de äfven börjat tillverka porslin, eller, såsom vi benämna det, äkta porslin. Såväl af porslin som fayence finnas för öfrigt olika, väsentligen skiljaktiga slag. Några upplysningar om de för hvardera karakteristiska torde här vara på sin plats, innan vi redogöra för de profver af dessa tillverkningar, som förekomma på vår utställning. Porslin är antingen Fältspatsporslin? cller ?Benporslin?. Fabrika.ionen af det förra slaget är sedan lång tid känd i Kina och Japan. I Europa infördes den först i Sachsen omkring 1709. Det tillverkas af fältspat, qvartz och kuolin; glasyren består vanligen af fältspat, försatt med gips och kalksilikater, varierande vid olika fabriker. De i handeln förekommande biscuit-arbetena och pariancarrara porslin m. m., kunna hänföras till denna klass, ehuru de båda sednare slagen ej besitta stor eldfasthet. Fältspatsporslinet tillverkas vid fabrikerna i Tyskland och Frankrike, äfvensom vid de här ifrågavarande danska fabrikerna. Titt gröfre slag af detta porslin tillverkas i Sverge till iso latörer för telegrafledningar, apvteksmortlar, mjölkkannor m. m., hvarlörutan till detta slag af porslin äfven kan hänföras en del finare stengods (Steingut), som besitter det äkta porslinets hårdhet och glasighet, men ej dess hvithet och genomskinlighet. Fabrikationen af ?Benporsli: ? infördes i ingland i början af detta århundrade af Spode. Massan består af fåltspat (eller af riitrad granit), af kaolin och hvitbrända ven. Det skiljer sig från fältspatsporslivet gentligen deri, att det i brottet icke visar jemte hr Carlström selt Sig mnödsakad!: OR mä hä fra lig gä gar ig förglasadt, såsom fallet är med detta. )holr Jet engelska porslinet är af detta slag, likom äfven det äkta porslin, som de svenska abrikerna på de sista åren börjat tillverka. dere Ett tredje slag af porslin benämnes Frittorslin. Det tillverkades förr, och någon ång ännu, vid Styres, men har till följd f sitt höga pris ej kunnat erhålla någon 1arknad.