KR ras och äfven en och annan batalj derige -Inom torde förloras. Patriotisk entusiasn är någonting mycket vackert, men den ä af oändligt större värde då den stödjes a en fullständig kännedom af exercis och mi litärtjenst. Man torde visserligen kunn: undvara mycken exercis och manövrering då det gäller att med ett eller par tuser man guerillatrupper oroa en öfverlägsen fi ende i en bergstrakt och då ett stadig sigte och en snabb fot äro de nödvändiga ste egenskaperna. Men detta är här icke fallet. Garibaldi skall ha en styrka om vic pass 40,000 man att leda och kommendera. men huru många af dessa känna ens de första grunderna för en infanterists fält tjenst? Huru många af dem voro för fjor. :Iton dagar sedan klädda och beväpnade! I Hvilka äro deras resurser i artilleri och kavalleri? De ha 8 kanoner i stället för 80, hvilket sednare antal säkerligen icke vore för stort för en sådan styrka, och så ha de vid pass 200 oöfvade kavallerister, allesamman unga män af den bättre klasIsen, hvilka sjelfva bekostat hela sin utrustning — utan tvifvel mycket tappra män och I färdiga att när som helst dö för sitt land, men hvilka beklagligtvis också sannolikt I finge uppfylla denna sorgliga pligt, ifall de komme i handgemäng med ett lika antal af österrikiska dragoner, innan de sjelfva blifvit inöfvade till verkliga soldater. Äfven hvad fältlasarettet angår, står detta ännu på mycket klena fötter. — Det är visserligen sannt att de frivilliga inom en viss bestämd tid infunno sig till större antal än myndigheterna hade påräknat, men detta hindrar icke att man genast bör vidtaga mått och steg för att förekomma de olyckor, som sannolikt skulle inträffa, om denna armåkår i sin nuvarande beskaffenhet råkade i strid med fienden, något som den måhända inom kort kommer att göra. Antag t. ex. att under en drabbnings vexlingar detta villiga infanteri råkade i oordning och drefs tillbaka, hvar finnes väl det artilleri, under beteckning af hvars eld det skulle åter samla och ordna sig? Och om ett återtåg blefve nödvändigt, hvar finnes väl det kavalleri som skulle skydda det genom sina anfall mot den förföljande fien den? Och om striden blefve hård och blodig, hvar finnes väl de bårar, sjukvagnar m. m., som behöfvas för att transportera de sårade? Dessa och andra saker felas, och saknaden deraf kännes och vållar missnöje bland Garibaldianerna, hvilka anse sig försummade och möjligen tro på en benägenhet att uppoffra dem för den reguliera armån, som dock otvifvelak:igt icke finnes. Jag vet icke, fortsätter korresp., ?huruvida reflexioner af denna art bidrogo att sprida den dystra färgton öfver Garibaldis anlete, som jag i går tyckte mig märka derstädes. Hvilken generalens enskilda åsigt må vara om det sätt hvarpå hans kår är utrustad, är ban likväl ialla händelser den siste att knota och göra hänsyftningar i denna riktning, och han talade lugnt och gladt om drabbningen den 24:de och ansåg den redan vara reparerad samt att man snart åter borde taga till offensiven. Det synes vara en förkänsla hos :ågra bland officerarne af att de snart skola få fullt upp att göra, och att någon betydligare drabbnin genast skall komma att ega rum; men det synes mig svårt att tro, att man skulle vilja : använda denna kär till något svårare företag, innan den blifvit försedd med nödigt artilleri. Enligt min tanke skall antingen en lysande Iamgång eller ett blodigt nederlag bli följden af den första batalj i hvilken Garibaldianerne komma att bli invecklade, och helst om striden kommer att stå på öppna fältet. De äro fulla af eld och entusiasm, och jag är fullt öfvertygad, at de skola komma att kä:npa tappert, såsom man kan vänta sig af män hvilka sökt en arlig tjenst, hvartill ingenting tvingat dem, De skola säkerligen göra ett lyrande bajonettinfall och möjligen genom våldsamheten i sitt angrepp bringa äfven så utmärkta sollater som de österrikiska i oordning; men ; om denna första attack afslås, fruktar jag! ut de komma att få uthärda en svår pröf; ung. Jag hör här officerarne tala om att del! le snart skola förses med åtskilliga batte-Y ier af läw uvcwrgs-artilleri från den reguliera r rmån. Detta är också hvad de oundgäng-r E Vv I Il h V 1 igen behöfva, ty sjelfva kunna de icke på å kort tid bilda sig till dugliga artilleriter. Om kriget räcker en tid, torde de nöjligen bli dugliga till allt slags fälttjenst, å svårt det än är att bilda stora irreguliera ruppkårer till reguliera, der icke grunden lifvit lagd genom en militärisk uppfostran. Jsom artilleri behöfs äfven en betydlig förtärkniag af kavalleriet för att Garibaldis rupper skola kunna uträtta någonting vä-!h ensligt. Garibaldi har nu två sqvadroner st uider, tillsammans vid pÅ.ss 240 sablar; j h en i händelse af aktiv tjenstgöring och tsträckta operationer, sådana som väl kunna nförtros åt en general med 40,000 manlsi nder sitt befäl, skola dessa naturligtsvisti ara alldeles otillräckliga. ; se st i i D LET BA UT re hh,