Aftonbladet – 11 juli 1866, sida 2

OO OO föremäl, vid bvilkas frambringande konstnären arbetat i troget förbund med indu-! striidkaren, således på ett lämpligt cch lyckligt sätt förmedlande öfvergången från . den blott i det skönas tjenst arbetande kon-. sten, till den mera uteslutande på f. ambringandet af det nyttiga beräknade industrien. . Man skall ha svårt att säga huruvida ett och annat af dessa praktfulla arbeten i drifvet silfver, en och annan af dessa ädelt for. made och konstnärligt sirade porslinsvaser, eller något af dessa konstsvarfvareyrkets mästerstycken, äro att hänföra mera till konstverk eller till industrialster. Det vissa är, att inom dessa grupper finnas artiklar i mängd hvilka skulle med heder intaga sin plats i en konstsamling. De artiklar, som bilda den närmaste kretsen kring fontänen, äro svenska och danska guldsmedsoch juvelearbeten, de svenska och danska porslinerna och det danska konstsvarfveriets alster. Här, såsom annorstädes, utöfva guld, silfver och ädelstenar en stark dragningskraft. I Paris bildade man folkkedja, för att få kasta en blick I på kejsarinnans juveler, öfverst bland hvilka tronade Regenten?, den stora diamanten, som man här får åtnöja sig att se i afbildning vid sidan af dess syskon ?Koh-i-noor?, Stora Mogol? och hvad de allt heta desse konungar bland ädelstenarne. Äfven hos oss är trängseln merändels betydlig kring guldsmeds-och juvelsarbetena, och medgifvas måste, att om här än icke förekomma diamanter af det fabulösa värde, som Englands drottning och Frankrikes kejsarinna kunna sända till en utställning, så tala de åsatta priserna likväl om summor, som för ) våra förhållanden äro rätt artiga. Ettgarnityr af safirer och briljanter, utstäldt af Michelsen i Köpenhamn, är t. ex. noteradt till.14,400 rdr. Det förnämsta af hvad utställningen har att i I denna väg erbjuda finnes också samladt här tätt invid hvartannat, erbjudande beqvämt tillfälle till jemförelser mellan de särskilda länderna och de särskilda utställarne. Allmänna omdömet rörande de utställda silfoerarbetena har blifvit, att de danska arTtiklarne intaga främsta platsen med hänsyn till ren stil i formerna och koustnärlig smak i orveringen. Redan det jemförelsevis obetydliga, som de danska guldsmederna hade utställt förlidet år i Malmö, lät förutse, att detta skulle blifva ett af de områden på hvilka Danmark skulle vid den stora utställnipgen i Stockholm intaga främsta rummet. Detta har också verkligen inträffat. Flera betydande danska firmor täfla inbördes om priset. Det präktigaste arbete i sitt slag, som förekommer på utställningen, är emellertid utgånget från V. Christesens verkstad. Det är ett kolossalt dryckeshorn i göthisk stil, af förgyldt och ciseleradt silfver. Man säger att det kostat tre hela års arbete, och detta förefaller ingalunda osannolikt när man betraktar de otroligt fina och rika siraterna. Hornet föreställer en borg, bevakad af två drakar. En riddare i full rustning spränger upp med fälld lans mot vidundret för att befria prinsessan, som hålles fången öfverst i tornet. Konstverket är utfördt efter teckning af bildhuggaren Peters; ciselören heter Schmahlfeldt. Det hela är ett vackert vittnesbörd, att Benvenuto Cellinis konst ännu med framgång öfvas. Äfven andra danska guldsmeder ha utställt vackra dryckeshorn. Ett sådant af A. N. Dragsted, i matt silfver med fornnordiska bilder och emblemer, är ett fint och väl ciseleradt arbete. I danskarnes vaser, tåoch kaffekannor m. m. dylikt, äro antika former förherrskande; graverade prydnader äro som oftast efterbildningar afPhorvaldsenska konstverk, dem man återfinner på alla danska industrialster, hvilka egnat sig att artistiskt utsiras. Ett framstående rum bland de danska silfverarbetena intager konstflitlotteriets utställning. Vi ba isynnerhet fästat oss vid de bland dess artiklar förekommande profver på bordsilfver i nya och eleganta mönster, hvilka särdeles behagligt tilltala oss, som härstädes under en längre följd af år öfverallt mötts af några få, icke alltför smakfulla mönster, som ännu nästan ensamt förekomma i våra guldsmedsbutiker. Våra svenska guldsmeder hafva i allmänhet icke funnit sig böra utställa så simpla saker, som skedar och gafflar m. m. dylikt. De ha lemvat detta fält öppet åt de galvanoplastiska fabrikanterna, af hvilka Creutz aktiebolag (som för öfrigt äfven tillverkar silfverarbeten) utställt ett fullständigt sortiment af här vanligen förekommande mönster, medan C. R. Carlström lemnat det, såsom -vi tro, enda inom svenska afdelningen förekommande prof på ett nytt mönster å skedar och gafflar, på samma gång enkelt och smakfullt; om i lika grad ändamålsenligt, med hänseende till möjligheten att hållas rent vid dagligt bruk, lemna vi dock åt husmödrarnes bepröfvade erfarenhet att afgöra. De förnämsta Stockholmska guldsmedsoch juvelerarefirmorna ha förenat sig att i ett gemensamt stort skåp utställa sina artiklar. De hafva derigenom åstadkommit inrtycket af stor rikedom, men måhända ut öfvar hopandet af den stora myckenheten artiklar på ett jemförelsevis trångt utrymme ett menligt inflytande på effekten af ätskilliga artiklar, som genom den alltför stora sammanpackningen icke göra den effekt de eljest skulle i och ör sig ha åstadkommit Otvifvelaktigt är nemligen, att om man i detalj granskar dessa svenska silfverarbeten, skall man finna att om man än måste medgifva, att många ibland dem äro af tvifvelaktig smak vid jemförelse med den hos! danskarne allmänt rådande rena stilen, förekomma dock åtskilliga, som äfven i afseende å stil uppfylla aila den goda smakens fordringar. Vi påpeka i detta afseende särskildt några arbeten från Möllenborgska etablissementet och från hr BE. Pettersson, hvilka väl kunna ställas vid sidan af danska arbeten af samma slag. Hr Chr. Hammer har, bland mycket annat, äfven utställt ett par väldiga pokaler i drifvet, förgyldt silfver, kopior af gamla konstverk, som säkerligen skulle varit af stor effekt (On vn zm mr ri a I DD 4 VP Af mn re