Aftonbladet – 11 juli 1866, sida 2

oo, ee ARE FRAS på den intressanta konsert, som i morgonn i De la Croix salong gifves af fru Wil-ls helmina Norman-Neruda och nonplusultra-1 pianisten Tausig, och vid hvilken äfven trud Michaöli kommer att biträda. 8 8 — Nya fartyg. Den 4 dennes gick af stapela från hr Bangs varf i Gefle ett nybygdt fartyg, som kommer att mäta omkring 475 svåra läster och tacklas till skepp. Fartyget, som i dopet erhöll namnet Svea, är bygdt under speciel uppsigt af det franska Lloyds Veritas, erhåller 1:sta klass med stjerna, eges af hr J. A. Bång och skall föras af kapten L. G. Brodin. Ifrån samma varf har i dessa dagar levererats till norskt rederi en brigg af 174 svåra läster, samt skall till hösten aflemnas ett skepp om 300 svåra läster, betingadt af ett annat rederi i Norge. borgs-Posten: En dykarekutter från Trelle, borg lärer i förra veckan uti värheten a skäret Snäckan invid Onsala-landet ha påträffat ett sjunket, antagligen engelskt barkskepp, som stod med full rigg under vattnet. Fyndet var så mycket mera oförmodadt som dykarekuttern, hvilken under någon tid varit sysselsatt med att berga effekter från det för c:a två år sedan förolyckade engelska äångfartyget Agenoria, egentligen utgått för att söka efter en brigg, hvilken man trott sig ha förmärkt sjunka i närheten af nämnde skär. Emellertid fort-! går bergningen af hvad som räddas kan å det så oväntadt påträffade vraket, hvilket tros ha förolyckats under vårstormarne sistlidet år. Oo v n e 8 Vv a r IF k 8 6 8 — Oförmodadt fynd. Man läser i Göte. ; I t f I 2 l E q l l q Å 1 l t — — Tullinkomsterna. Vi återgifva ur Post-, tidningen följande märkliga upplysningar ; angående tulluppbörd, sjöfart och utförsel il; städerna Göteborg, Warberg, Halmstad, j Helsingborg, Landskrona, Malmö och Ystad till Juni månads slut 1866, jemförd med enahanda förhållanden vid samma tid 1865, jemte tidningens dertill fogade reflexioner. 1865. 1866. Inkommande uppbörd rdr 3053099. 3099139. Utgående dito 71371. 81 239. Inklarerade fartyg. st. 2 740. 3285. Utklarerade dito.. 2609. 3207. Utförsel af: Spanmål, omalen, kub.-fot 4419362. 3217 022. malen, ctr. 2644. 5729. . 934. 793. 1895. 5689. 797. 831 3762. 3543. 767. 123. 394. 5482. 413. 1269. 1234. 1287. 34. 197. 247012. — 512428. Koppar, 2395. 2 071. Zinkblende...... 69 600. 112 000. Plankor och brä 2. 4878351. 5495205. Redan den 4 i denna månad meddelade vi en sammanställning öfver influten tulluppbörd vid Stockholms tullkammare till Juni månads slut under detta och sistl. år, hvaraf inhemtades, att 1866 års uppbörd På denna plats öfversteg fjolårets med 46,458 rdr 50 öre. Nu ådagalägger här ofvan intagna redogörelse, att den debite rade uppbörden i anförda städer på rikets vestra kust öfverstigit förra årets med 55,908 rdr. Oaktadt den fortfarande så ytterst knappa penningtillgången med draf, säge hvad man vill, ovilkorligen härflytande inskränkningar i konsumtionen, har det friare tullsystem, som genom franska handelstraktaten ytterligare tillämpades och be fästades, således äfven nu hållit sitt löfte till statskassan. Den påräknade tullinkowmsten Har hittills icke uteblifvit, medan likväl svenska folket ätnjutit en lindring i tullbeskattningen, beräknad till omkring 2 mill. rdr pr år, men i verkligheten utgörande vida högre belopp, då tullnedsättning verkar icke blott på priset, hvartill införskrifna utländska varor här i landet kunna föryttras, uten ock på det pris, som samma slags varor, inom landet tillverkade, bär kunna betinga. Denna sanning, så enkel, så påtaglig den ock är, kan likväl icke nog ofta upprepas, så länge skyddssystemets förfäktare söka att missleda omdömet och inbilla allmänheten, att nedsättning i tullafgifter vore icke så mycket till förmån för det folk och land, som skall bära dessa afgifter, utan fast mera till fromma för de främmande länder, från hvilka tullbeskattade varor införas. I de reflexioner, med hvilka vi beledsagade för Maj månad lemnade upplysningar, rörande förevarande ämne, uttalade vi den förväntan, att svenska industrien vid den sedermera öppnade expositionen skulle sjelf bäst bevisa, hvilka lyckliga framsteg hon under vårt nuvarande friare handelssystem vunnit. Vi må uppriktigt bekänna, att de sålunda framlagda bevisen vida öfverstigit vår förväntan, och vi dela med fullt hjerta den allmänna glädje, som dessa bevis om svenska industriens mångfaldiga utveckling framkallat. Utan att på ringaste sätt vilja ti förneka värdet af de många personliga för i tjenster och materiella hjelpmedel, som tilllö denna utveckling väsentligen medverkat, våga vi likväl med fullkomlig visshet påstå, att den allra mäktigaste häfstången, som upplyftat, och den verksammaste sporren, som lifvat svenska näringsverksamheten, just är att finna i den friare täflan med andra länders industri, som sednare tidens lagstiftning framkallat. Vi hafva ock ofta hört detta öppet medgifvas af våra mest gi upplysta och verksamma industri-idkare sjelfve. Den lika naturliga, som nu beklagligen tvungna anledningen till spanmålsexportens minskning, kan svårligen vara för någon upplyst landtbrukare obekant. Fjolärets svaga foderskörd, för att icke säga missväxt i större delen af riket, tvang landtmannen, att för ladugården använda be-Js tydligare spanmålsqvantiteter, än måhända någonsin tillförene. Emellertid har utförseln af nötboskap på sista året tredubblats och äfven andra ladugårdsprodukter vunnit ökad afsättning till utlandet; och torde den -— mmm rrpre——sm As AA ON SKO DR AM mä PR As AR a -— PR Maman uepvpSs HR