Aftonbladet – 10 juli 1866, sida 2

nt och. Molly. stod. framför henne medutseende afiatt hafva gjort 4 mycket illa, hyarföre hon skulle straffas. T Jag är så ledsenX, sade hon. Jag gjorde allt hvad jäg kunde för att återfå dem; m så blefvo vi afbrätna af mr Sheepshanks, 4 jagimåeta gå hem.4 en n-odräglige, . gamle .Sheepshanks! Tror du att ne få brefyen om du a ; id; ig? sö Men det var bra tråkigt ändå vatt han skulld komma just. då; jag tyckte icke om att han skulle se mig stå en och tala med mr Presuce? 1 , det tänkte han visst ala.8 på! Hvad sade han — inr Preston?? S Han tycktes anse dig oåterkalleligt För lofvad med honom, men att brefven voro Ge enda bevis han egde derpå. :Hanälskar dig visst ändå på sitt sätt.? Ja, på sitt sätt, det är sannt?, sade Cyptia föraktligt. Ju mer jag tänker derpå, desto säkrare är jag på att pappa allra. bäst kunde reda denna sak. Jag sade honom att jag skulle berätta. alltsammans för lady Harriet och bedja lord Cumnor affordra honom brefven.? Meh det vore mycket obehagligt att nödgas göra det.? PJa, mycket4, instämde Cyntia nedslagen. Men han insåg väl att det bara var en hotelse.? PNej, det var mitt fulla allvar, och om du vill, skall jag göra detgenast. Jag meHede hvad jag sade. och jag: tror att han förstod detockså. Men jag tycker: beständigt att pappa vore rätta personen —? Jag säger dig, Molly, att om din far någonsin får höra talas om detta, så reser jag ögonbliekligen bärifrån och kommer aldrig igen — det är säkert!? utbrast Cyntia och