Aftonbladet – 7 juli 1866, sida 3

de emellertid i hemlighet hoppats att blifva gifta med.? Jag kan ej döma om andra; jag vet blott att Cyntia? — Molly tvekade, ty hans smärta gjorde henne ondt, men slutligen fortfor hon dock: att Cyntia hatar er så mycket, som personer af hennes karakter kunna hata någon.? , IAf heroes karakter?? upprepade hän nästan mekaniskt, liksom för att pånågot sätt dölja sin harm och smärta. Jag menar blott att jag skulle hata djupare i hennes ställe, sade Molly sakta. Men han hörde knappt hvad hon svarade. Han borrade sin käpp djupt hed i gräsmarken och såg icke upp: Skulle ni nu-ba något emot att skicka henne dess2 bref tillbaka genom mig? Jag försäkrar att ni ej kan fvinga henne att blifva er hustru, fortfor Molly. Han visste det också: han visste att en omyndig flickas aldrig så många gånger skrifna löfte ingenting gällde inför lagen, men han visste äfven att dessa bref, det oaktadt vore ett vapen i hans hand mot Cyntia, som så fruktade att hennes tanklösa uppförande skulle blifva kändt. Ni är bra. oerfaren, miss GibsonX, sade han och lyftade hastigt upp hufvudet. Ni tyckes tro att det ej finnes några andra känslor här i verlden än kärlek. Har ni aldrig hört talas om hämnd? Cyntia har bedragit mig med falska löften, och så föga ni eller hon vill tro mig, så — men det tjenar till intet att tala om kärlek längre. Jag ämnar ej låta henne förblifva ostraffad. Ni kan säga henne det. Jag skall behålla bref. ven och använda dem när jag finner för odt. 5 Molly var ytterligt förtretad på sig sjelf för det hon ej bättre förstått behandla