Aftonbladet – 7 juli 1866, sida 3

Erigsskådepiatsen i Italien. Vi nämnde i går, att österrikarne had orätt uti att säga, att de segrat vid Custozza i trots af italienarnes ötvervigt; tvärtom mäste, till följd af italienarnes misstag on fiendens: dispositioner, en enskild italiensl kår om vid pass 35.000 man strida mot om ring 65,000 österrikare, som först då kund å en otillräcklig undsättning, när allt va förloradt; ty den styrka, som från de båd andra srmåekårerna deltog i striden vid des slut, belopp sig endast till: 15.000 man För öfrigt har icke någonting förekommi som kunde häntyda på straffvärd försum melse från de italienska, generalernas sida och då striden från början till slut förde: med största ära, måste den nedslagna stäm ning, som mnedeflaget framkallade, utar tvifvel snart försvinna. Ju flera upplysnin gar inkomma, desto mer skola italienårne äterfå sin jemnvigt. Hvad de ömsesidig: förlusterna angår, angifves Österrikes för lust till 2000 döda och 4000 sårade, hvar till vidare komma: omkring 800 fångar. Ita lienarnes förlust af döda och särade belö per sig, enligt de österrikiska berättelserna till 10,000 man; men italienarne sjelfva an. gifva den endast till 4000, hvartillkomms två till tre tusen fingar. Då man betänkei under hvilka förhållanden sfriden egde rum, kan man icke neka att italienarne skördat en stor ära i slaget vid Custozzea, och det är knappast någon öfverdrift, då det heter i en berättelse till Journal des Debats från dess korrespondent vid italienska armån: ?Jag hyste ett visst tvifvel om krigets lyckliga utgång före detta nederlag, men nu äro alla tvifvelsmål i detta afseende försvunna. Man anför en mängd exempel på den topperhet, hvarmed italienarne och de högre officerarne kämpade vid Custozza. Kronrinsen Humbert öfverlemnade för en stund efälet öfver sin kevalleridivision till en af officerarne, för att hugga in påösterrikarne i spetsen för en sqvadron. Man såg honom utdela bugg till höger och venster i handgemänget, och han störtade fram med sådan hastighet, att han endast hade tjugo mån med sig, då-ham kommit på andra sidan af Villafranca. Prins Amadeus har lika litet följt med armåen: för att se på huru de andra -slogos. Han kom, såsom vi redan nämnt, ur,striden med tveune sår, af hvilka det ena i bröstet. Prinsen blef af sin adjutant uppmanpad: att lemna en mycket farlig ställniog, men han ville icke höra derpå och vände sig häftigt mot rådgifvaren; det var denna rörelse som räddade prinsens lif, i det kulan, som annars skulle ha träffat hosom rakt i bröstet, nu endast strök utefter detsamma. Stöten var emelJlertid så häftig, att prinsen föll af hästen. Han ville genast kasta sig upp i sadeln igen, men svimmade och fördes bort på en ambulansvagn. Hans första fråga, då han kommit till medvetande, gällde de sårade, och han bad att man skulle föra så många sårade som möjligt till honom. — ?Vagnen?, heter det i en skrifvelse från Milano, ?blef snart uppfylld af sårade, af hvilka flera hvilade sina hufvuden på den unge prinsens ben och armar.? General Cerale fick sitt högra knä krossadt, och man fruktar mycket för hans lif, emedan han är 63 år gammal. Då man bår honom: bort från valplatsen, mötte han åtskilliga frivilliga, som atbrusto i högljudd klagan öfver hans tillstånd ; men han ville icke höra derpå, utan sade: ?1 bören ej jemra er öfver mig, utan hämnas mig.? Då en major, som ledsasade generalen, :förehöll honom att han hade varit alltför oförvägen, svarade muntert med ett italienskt ordspråk : Åh, sär man vill laga omelett, duger det inte att spara äggen.? — General Durando ligser farligt sjuk i sårfeber, oaktadt hans sår obetydligt... Han berömmes såsom en särdeles skicklig och aktad officer, men har olyckligtvis alltid otur: I berättelserna till le franska tidningarne påstås, att italienarne ipphört att spekulera öfver på hvilken skullen för nederlaget bör kastas, och endast änka på den upprättelse de skola taga. Det påstås, att Mensbrea; en afrde utmärktaste genigeneralerna i Europa, skall jfvertaga ledningen af det nya fälttåget i ;genskap af generalstabschef. Man läser i ett bref från Florens af den 30 Juni: Garibåldi har efter slaget vid Cutozza, genom hvilket hans ställning på visst ält blottställdes, utvecklat en alldeles otroig verksamhet, hvarigenom det lyckats hoiom att äter fullkomligt betrygga sina poitioner. Hans venstra flygel står i Lonato, ler man uppfört skansar. I fästningen Ferestrella befinna sig 823 österrikiska fångar.