Aftonbladet – 6 juli 1866, sida 2

så — detta var begynnelsen. Det låter ju icke så förskräcklivt — gör det, Molly?? Nej?, sade Molly litet tveksamt.. Hon ville icke döma hårdt, men kunde ej begripa huru någon ville visa vänskap och förtroende åt en gå obehaglig person som mr Preston. Cyntia fortfor: Jag köpte skodon och handskar och hatt och kappa och en hvit musslinsklädning, som blef färdig, så att jag fick den med mig och en sidenklädning, som skickades efter mig, och en baldrägt, som jag måste låta göra mig i Worcester; när dertill kom resan fram och åter, så finner du att det ej kunde vara mycket qvar af mina tjugo pund när jag kom hem. Ack, hvad det måste vara roligt att vara rik! Du vet?, tillade hon med ett svagt småleende, att jag ej kam Jåta bli att märka — jag vet att jag ser bra ut och att man beundrar mig mycket. Jag såg det först vid detta besök i Worcester. Jag började tycka att ig såg bra ut i mina vackra klädningar och andra tyckte så med, det såg jag. Jag var tydligen familjens skönhet och det var ganska roligt. ; De sista dagarne af den vecka vi tillbragte i Worcester kom mr Preston också dit. Bista gången han såg mig var jag illa klädd, ledsen, öfvergifven och olycklig. Hos Donaldsons var jag som en liten drottning, och på den stora balen, der han också ver, blef jag mera uppbjuden än någon ennan, ehuru jag var alldeles obekant. Jag tror att han den aftonen verkligen förälskade sig i mig; han hade visst icke ens tänkt derpå förut. Jag började då genast märka huru obehagligt det var att stå i skuld till honom. Jag kunde icke behandla honom så som mina öfriga beundrare. Ack, det var så obehagligt och