Aftonbladet – 4 juli 1866, sida 3

ma oo Ev SEE AAUPPGITARELSTERR Mie Ake Vi Flens station slöt sig grefve Henning Ha milton, Östergötlands fordne höfding, til tåget, Lokomotivet ?Ymer? befordrade os: med vanlig snabbhet, under strida regnsku rar, endast vid 12-tiden afbrutna af någr: solglimtar, till Katrineholm, dit ankomster skedde kl. 3a 1 efter Stockholmsiid. Här var lif och rörelse hvart man kastade blicken: festtåget från Norrköping var redan anländt och dess talrika deltagare svärmade öfverallt vid den med flaggor. standarer, vapensköldar och blomsterfestoper så utvändigt som invändigt prydda stationen. Honoratiores från Stockholm oeh Östergötland helsade här hvarandra och välkomnades af landshöfdingen frih. af Ugglas och festkomiterade från Norrköping, hvilka sednare buro blå-gula sidenband kring venstra armen. En mycket lätt risp, bestående af buljong med pastej, intogs i väntsalarne och snart hördes slåtionsklockan, ma. nande till afresa, Lokomotivet Norrköping? öfvertog nu festtågets fortskaffande. Lokomotivet var rikt siradt med blommor och löf och bar stolt på sin panna svenska riksvapnet. En stor mängd ståndspersoner och allmoge från kringliggande trakt hade högtidsklädda infunnit sig för att åse afresan. ;) Det dröjde emellertia en stund innan tåget blef ordnadt, men nu ljöd afgångssignalen, ; Lifregementets husarers musikkår i full pa.rad, placerad invid tendern i en med gult och blått dekorerad godsvagn, blåste en Iglädtig marsch, det långa tåget satte sig i föng och snart var man i full fart på Östra anan. Den trakt banan genomlöper för att komma till första stationen, Strångsjö, är ej utmärkt för några mnaturskönheter, några vackra löfpartier sågos dock här och der, man betraktade i stället de många vackra arbeten distriktingeoviören baron Adelsvärd här utfört. Klockan 2 2 ankom tåget till Stringsjö station, som har ett särdeles pittoreskt läge. Här flaggades, stationshuset var blomsterklädt och en mängd menniskor samlade. En sångkör från Norrköping, under anförande af hr Fritz Salmson, sjöng bär ett par vackra sånger. Musikkåren blåste ånyo sin festmarsch och tåget satte sig i rörelse till nästa station, Simonstorp. Omgifningarna började nu bli vackrare, några svåra genomskärningar observerades och särdeles vackert var det fyllvingsarbete, som utförts för banans ledande genom en sjö. Ungefär midt emellan Strångsjö och Simonstlorp passcerades en liten lägenhet med namnet Ändebo, och man var inne i det bördiga Östergötland. En större och en mindre tunnel passerades och naturskönheterna blefvo påfallande rika. Man beundrade det romantiska Grafversfors, tillhörigt brukspatron Ekman, som redan utlagt rails från stambanan till sitt jernförädlingsverk, vidare på åfstånd Hults bruk. Banan passerade här på en ofantligt hög bank, förd öfver en bergkamm och skarpt sluttande på begge sidor, med på ena sidan en djup skogsdal, på den andra ängar och böljande sädesfält, ett herrligt prof på bördig Östgöta slätt. Denna bank anses vara det svåraste arbete i denna genre som hittills utförts i Sverge och de höga bankfyllningarne vid Tullingesjön och vid Foglavik på vestra stambanan äro långt ifrån så svåra som detta. Till höger om banan såg man egendomen Sättra, som för ett par tre år sedan beboddes af Onkel Adam. Tåget hade nu kommit till Åby, närmaste stationen tjll Norrköping. Tätt vid stationen ligger Åby gästgifvaregård, dit Norrköpingsboerna, bruka vintertiden ställa sina slädpartier. by station var rikt pyntad med flaggor, blommor och löf och en stor mängd menniskor, stadsboer, som boddepå sommarnöje i trakten sarat allmoge, var här samlad, helsande tåget med lifliga hurrarop. Regnskurarne förmådde ej bindra den allmänna glädjen och blott de ömtåligast toiletterade damerna sökte skydd under stationens täckta glasveranda — den första station, vid hvilken man tillåtit sig att genom en sådan inrättning frångå det häfdvunna byggnadssättet. . Under lifliga helsningar lemnade tåget Åby. På venster handsåg man pu den mörka Kolmården afteckna sig mot horisonten och i ijerran skönjdes en del af Bråvikens spegel. På samma sida sågs grosshandlaren Philipssons vackra egendom Marieborg, till höger apotekaren Askers villa, Ståthöga, från hvilken festtåget helsades med kanonsalut. Till venster såg man vidare ruinen Johannisborg, ett minne från Johan III:s tid, nedanför hvilken var placeradt ett selutbatteri. Stora folkskaror stodo uppställda utefter banans inhägnad, viftande med hattar och näsdukar och hurrande af alla krafter, och skarorna tilltogo ju närmare man nalkades Norrköpings station. Klockan strax efter half tre gled tågetin i Norrköpings banhall under oändligt jubel af folkmassorna, som i tusental hvimlade i avenyerna till stationen och äfven från de mest upphöjda ståndpunkter togo festligheten i betraktande. Banhallen var smyckad med guirlander af grönt, sammanbindande vapensköldar, med agraffer af röda och gröna tyger, unSi ov )REM IT MA oo ST AO der det midtelpartiet på ömse sidor af hal-l: len var prydt med konungens namncehiffer! emellan svenska flaggor, äfvensom de närmaste partiersa öster och vester om stationshuset voro smyckade med standarer. Ibanhallen beträdde, sedan festdeltagarne lemnat vagnarne och dessa aflägsnat sig, frih.l: af Ugglas en blåklädd tribun och utbringade, efter att hafva tolkat dagens betydelse och de känslor af tacksamhet som lifvude de närvarande, ett ?lefve!? för konungen, åtföljdt af fanfarer, kanonsalut och folksången, i hvilken de församlade instämde. Förmiddagens högtidligheter afslutades i banhallen dermed, att statsrådet Lagerstråle till byggnadschefen, baron Axel Adelsvärd, öfverlemnade Wasaorden å kunungens vägnar. En talrik samling damer i eleganta toiletter var placerad på platfor men inom en af tåg gjord inhägnad och midt emot platformen stod hbusarmusiken i en godsvagn, ackompagnerande sången. Härmed var denna del af festligheterna slutad och folkmassan spridde sig åt alla håll, skyndande att söka skydd undan det stört411 anhkh anctäöllda cc holkla