Aftonbladet – 3 juli 1866, sida 3

Operan Jndinnan af Jaoques Halevy Det var år 1831 i November som Meyer beers opera Robert le Diable blef för först sängen uppförd i Paris. När Beethover 804 fick för första gången i Wien hörs Cherubinis opera Les deux Journges (Vatten dragaren) yttrade han till sin vän, den be. römde poeten Grillparzer:-?von jenem hab ich manches zu erlernen?,.. dock hvilken före. bild hade icke Beethoven valt! — den re naste och ädlaste tonskapelse som, nästar sagdt, hittills funnits! Hvad här nu blifvit yttradt om Cherubini och Beethoven gälle: äfven om Meyerbeer och Halevy. Den sist nämnde trodde också sig ha mycket att lära af ?Robert, hvarföre han, såvidt som möj: ligt, behöll i minnet det Meyerbeerska manåret vid komponerandet af sin opera La dJuive, hvilken omkring år 1835 skådade dagsljuset i Paris. Då nu en betydande tysk organ förevitar Meyerbeer att: :s Schaffen ist nicht von Motiven bedingt, die ihren Grund in einer hohen und heiligen Begeisterung, in einer idealen und sittlichernsten Kunstanschauung haben, söndern von solchen, die aus einem rein äusserlichen Streben nach dem Beifall und der Gunst der Masse hervorgehen. Er hat nicht den zweck, durch die Kunst zu erheben und zu versittlichen — vill bloss durch sie gefallen, reisen und blenden.,.. så skulle ju imitatören ovilkorligen komma på fula, ja mycket fula afvägar, som till exempel omotiverade modulationer, brist på dramatisk konseqvens, triviala fraser, elevmässig stämföring etc. etc.; men, oaktadt lessa lyten, finnas dock åtskilliga strofer, vilka äro effektfulla och skrifna med taang. Hade Halevy aldrig kommit i till.