Aftonbladet – 3 juli 1866, sida 2

blir Jullt fardig, är svärtl att säga. Hedd på afstånd höjer sig kupolen majestätiskt öfver den kringliggande stadsdelen, för hvilken den sålunda utgör en prydnad. Huruvida den deremot, sedd på nära håll, kommer att harmoniera med den underliggande kyrkan återstår att se. Byggnadsarbetet utföres af byggmästaren A. P. Nilsson. — — Solmikroskopet. För någon tid sedan såg man vid Nybron stommen resas till en liten prydlig byggnad, hvars ändamål man icke kände. Som den ej försågs med några fönster, undrade man hvartill den skulle användas. Att dess båda inre sidoväggar inkläddes med grått förhydningspapper, och dess norra vägg doldes af en alldeles hvit beklädnad, gjorde folk ej klokare på saken. Man har nu fått lösningen på gåtan, ty sedan några dagar förevisas derstädes ar naturforskaren Staudinger från Wien ett solmikroskop. Ur den lilla beskrifning, som erhålles vid ingången tillåta vi oss citera följande: ?Solmikroskopet, som för något öfver 100 år sedan upptäcktes och i sednare tider blifvit väsentligen förbättradt, har varit och är ännu elt af de förnämsta medlen att rikta och vidare utveckla naturvetenskaperna. Det har icke blott för det förvånade menniskoögat afslöjat de delar af skapelsen, som för de förflutna århundradena varit dunkla, icke blott lagt i dagen lifvets fullhet, mångfald och skönhet der, hvarest man förut icke ens haft aning om lif, utan det har ock genom den oerhörda förstoringsförmågan, hvartill man nu bragt denna apparat, fört kunskapen om naturens redan bekanta lefvande eller icke lefvande föremål till en helt ny ståndpunkt. Mitt solmikroskop, som jag förevisar, förstorar föremålen ända till 2,000,000 gånger ete.? Vi äro ej i tillfälle kontrollera riktigheten häraf, men visst är, att man biir ordentligen förskräckt för en vanlig loppa. Djuret upptager helt och hället den förutnämnda hvita väggen, på hvilken solmikroskopet, som är anbragt på väggen midtemot, reflekterar. Det är företoradt till 40 fots längd, och dess alla kroppsdelar äro i proportion till längden. Dess springfötter, hvilka man annars svårligen varsnar, då det gör sina djerfva språvg, likna snarast en elgs ben. Men den hoppar sin väg, tagande ett jätteskutt, och hr Staudinger tillkännagifver på tyska, som genast öfversättes på svenska af en till hands varande tolk, att en droppe sumpvatten, d. v. s. stillastående, skämdt vatten blifvit lagdt under mikroskopet. På den hvita väggen röra sig nu en otalig mängd, större och mindre lifliga djur, af hvilka de största knappast understiga krokodilen i längd. De hvimla ett ögonblick om hvarandra och sluta med att de största djuren bekriga och förgöra de mindre. Till all lycka upplyses man, att friskt källvatten icke innehäller dylika odjur, hvilka först bilda sig, sedan vattnet stått en kortare eller längre tid, annars skulle man väl akta sig att dricka sådant efter att ha sett en sumpvattendroppe genom hr Staudingers solmikroskop. En bit ost, som är på väg att blifva gammal?, som man säger, visar en hel legion af djur, liknande ofantliga skalbaggar, hvilka synas stadda på flykt från sitt trefliga bo, oroade af solvärmen. Trichiner, stora som ormar, afskräcka en hvar från att äta lybsk skinka. En mängd föremål at olika slag förevisas, bland hvilka bloddroppen, ett blomblad,. i hvars ådror man tydligen ser växtsaften cirkulera, åtskilliga syror, hvilka i den starka solvärmen afdunsta och förete praktfulla krystallisationer, en flugvinge, som liknar det finaste, genomskinliga tyg, skiftande i vackra färger, ej äro bland de minst intressanta. Särskildt förtjenar nämnas hurusom cd fint poleradt kugghjul, tillhörande ett litet cylinder-ur, då det lägges under mikroskopet, ntager utseendet af ett ofantligt hjul af gjutgods med många skrofligheter och ojemnheter. Den reflexionen tvingar sig på en hvar vid jemförelsen mellan formfulländningen hos naturens skapelser och hvad menniskan förmår åstadkomma, att de förra tåla den mångfaldigaste förstoring, utan alt förlora det minsta i harmoni och fullkomlighet, under det menniskoflitens alster, hur konstnärligt de än synas arbetade, ändå röja ofullkomligheter och disharmonierr Den anmärkning tillåta vi oss i afseende på arrangemangerna, alt man förlagt ingången så, att förevisningen afbrytes för hvarje gång någan ny åskådare inträder, hvilket i förevisningen ästadkommer ett störande afbrott. en — Köping—Uttersbergsbanan. Man läser i Köpings tidning: Sistliden onsdag den 27 denves invigdes den härifrån utgående Köping—Uttersbergs Jernväg med ett festtåg utkt banan af bolagsmännen och åtskilliga, äfven från andra orter, dertill inbjudna personer. Dagen förut hade öfversten i vägoch vattenbyggnadsstyrelsen Modig verställt afsyning derå och funnit arbetet i allo synnerligen väl utfördt och äfven i flera afseenden vida ulöfver hvad de uftästade förbindelserna innehöllo. Vid den ordinarie bolagsstämma, som å förmiddagen afhölls, meddelades bland annut, att jernvägsbyggnaden blifvit utförd för den i kostnadsförslaget utförda summan, 750,000 rdr, med undantag af Ieegrafledningen utäg linien, hvilken icke ingått i kostnadsförslaget. Kostnaden för denna jernvägsbyggnad med telegrafledning och behöflig rörelsemateriel utgör således endast 227,000 rdr för mil, hvarigenom detta bolag visat, att jernvägar äfven här i Sverge kunna oms sorgsfullt och med erforderlig soliditet byggas till ett jemförelsevis billigt pris, Bland beslut af mera allmänt intresse, hvilka vid bolagsstämman fattades, kunna vi nämna att några banvaktarestugor skulle uppföras, att 10 nya lastvagnar, hvaraf en täckt, skulle å jernvägens ogen verkstad tillverkas, att lönerna för jernvägens tjenstemän bestämdes aSlunda att traflahafan arkellaa 3 12. AKAN