mynning); men terrsinen är der till den grad genomskuren af kanaler och små flo Ider, att, äfven om en arm6 dit inträngt, Iden omöjligen genast kan gå framåt. I alla händelser har icke någon strid egt rum i I denna trakt.? Uti Journal des Debats för den 28 Juni I uttalas följande allmänna resonnement röJrande slaget vid Custozza: Österrikiska styrkan uppgick till 60,000 man; österrikarne erhöllo under striden betydliga förstärkningar, och dessa tillvunnö dem segern. Mot aftonen intogo de båda armerna änyo de positioner de innehade före striden samt förde med sig sina sårade. Konung Vietor Emanuels båda söner ådagalade en lysande tapperhet, och prins Amadeus blef lätt sårad. Tre generaler äro för öfrigt bland de sårade. General Villarey stupade. Soldaternas anda var förträfflig och de önska med otålighet att bli återförda i elden. Af hvad man hittills känner framgår tydligen, att om fördelen stannade på österrikarnes sida, der äfven öfvermakten i antal fanns, eå gjorde likväl denna strid all ära åt den italienska armen, som genom sin kraft och energi under den långa och blodiga striden lemnade en antydan om hvad man under återstoden af fälttåget kan vänta af densamma.? En korrespondent till Köln. Zeit. skrifver för den 25 Juni från Goito rörande slaget den 24 Juni följande: ?För företa gången sedan 1859 mätte sig i går de italienska trupperna med de österrikiska, af hvilka de så högligen föraktades, och visude dem, att de förträffligt användt sin sjuåriga lärotid. P. åredsgen af sleget vid Solleriuo träffade tredje armekårens åtia divisioner under general Cugia i närheten af Custozza, blodig i åminnelse, på de österrikiska truppernas, hvilka genast vid första anloppet blefvo tillbakaträngda ända till Somma-Campagna, en by, som är belägen på ett högt berg, nära jernbanan, alldeles i midten mellan Peschiera och Verona. Österrikarne erhöllo inom kort förstärkningar från Peschiera, och länge rörde sig striden oafegjord mellan det något vestligare belägna Guastalla och Somma-Campagna. En skicklig flankrörelse af de omkring 8000 man starka italienarne nödgade österrikarne, för att ej bli omringade, att lemna de bergiga positionerna och! dråga sig tillbaka i dalen, der de emellertid stodo i elden från de förträffligt placerade båda italienska batterierna och ledo betydliga för; luster. Så stodo sakerna inemot kl. 4, och österrikarne voro nära nog stadda på återtåg, då ankomsten ar en stark armekolonn från Verona signalerades. Mot dessa trupper skulle Cugia endast kunna ställa ein redan utmattade styrka. På hastigt understöd från hutvudarmån kunde han svårligen räkna, då densamma var utbredd på en lång linia från Pozzolo och Casielvecehio ända tili Goito och sålunda splittrad. I samma ögonblick anlände de första österrikiska batterierna — de voro tillsammans 4 — till den från Verona kommande undsättningsstyrkan, och som de innehade höjderna, lyekades det dem icke blott att paralysera verkan af det italienska artilleriet, utan äfven att genom ett oafbrutet hegel af kartescher och bomber sprida död och förderf inom det italienska infanteriet, som hbittilla hade irktagit en berömvärd hållning. Detta framkallade en ehuru endast ögonblicklig oreda. Soldaterna, hvilka före sfriden hade aflagt tornistrar etc., lemnade i sticket sina å sidan stående bagagevagnoar, hvilka föllo 1 österrikernes händer. En allmän reträtt började, hvilken endast genom bristen på behörig betäckning af artilleri blef något brådstörtad. Återtåget ordnade sig emellertid snart och verkställdes öfver Froneli, Valleggio, Foroni till Pozzolo, Ferri, Mås simbona och Falzoni. En grå regnhimmel mildrade något den glödande hettan, och ifvede af den bästa anda, undef klingande spel och eldiga sånger, tågade soldaterna sin väg fram.? Antalet af de förluster, hvilka de båda urmeerna ledo den 27 Juni, uppgifves olka. Eoligt somliga uppgifter förlorade österikarne 6000 man och italienarne 10,000; nligt andra förlorade båda 12,000mån pvardera. Rörande italienska flottan meddelas nu, tt den har 25,000 man landetigningstrupper mbord, och att 15,000 man frivilliga från 3ari och Barletta kunva med dem lätt förDas. Om tilldragelserna på Gardasjön och vid ofloden den 24 meddelar ett officielt österikiskt telegram, dateradt Sona den 24 Juni, öljande: ?Den kejserliga österrikiska flotan på Gardasjön besköt i går med sex anonbåtar under korvettkapten Monfronis kommando det fiendiliga batteriet Maderno ch friskarorna vid sjöns venstra strand, tån att lida någon förlust. Fienden har en 23 med betydliga krafter öfvergått Pooden öster om Polesella; våra egna föroster drogo sig, enligt order, tillbaka utan notstånd. Samma dag gjorde besättningen Mantua ett utfall mot de fiendtliga obserationstrupperna vid Curtatone-linien, dref em tillbaka och gjorde flera fångar.? (Engt de sista till Paris ingångna underrätteler står general Cialdini ännu i Ferrara.) Om de garibaldiska truppernas framtränande i Syd-Tyrolen innehåller wienerdningarne för den 26 dennes ännu icke ågra underrättelser. Wtttelegram från Valal trigno (söder om Btilfher Joes) meddelar 3 ;r den 25, kl. 10 e. m.: ?I natt allarme-h: des våra förposter vid Monte Tonale aflk: a fiendtlig afdelning. Den täta dimman el jorde det omöjligt att känna fiendens 1 yrka. Vi ledo icke nögon förlust. Vår alfbrigad står vid Monte Tonale och öfgverd: år i dag gränsen.? m Stormakternas militärombud ha samtliga sc träffat i konungens högqvarter: Frankrike presenteras af öfverste Schmidt, England F general Cadogan, Preussen af major Lu. rs idou, Ryssland af veneral Haschsow, och f panien af öfverste Pombo. Dessutom harft reussen sändt en särskild officiel korre-st vondent till högqvarteret. Tidningarnads idcles, Epoques, Times och Daily Teleaphs korrespondenter ha obevekligt blif-lei t tillbakavisade från Cialdinis högqvarter;na amarmora är dem ännu mindre bevågen, rii en man tror, att de skola komma att motve gas i konungens högqvarter, sti LO 3 ON br RRD er AA jr AR KR AA AR BR rs AR rr me mom oe sr