Aftonbladet – 2 juli 1866, sida 3

oerhörda olyckor utan att någonting strafj värdt blifvit begånget, men i England nöje man sig med att iakttaga lagens bokstaf äfven om dess anda beli oeh hållet förbi ses, Dessa bedröfliga händelser lemna emel dertid ytterligare stöd för den åsigt, att store bolags affärer bäst kontrolleras genom offent ligheten. En tänkvärd risk: Våra läsare erinra sig, att vi eökt fram. hålla fördelarne af att, vid upplåning för statens räkning af penningkapital, de utfärdade obligationerna borde, så vidt ske kan, ställas i svenskt mynt ctt betalas inom riket. Fördelarne härat, i jemförelse med obligationer i utländskt mynt betalbara utom landat, äro egentligen trenne: 1. Att riksgäldskontoret sjelft och genom landtränterierna kan verkställa liqviderna utan alla kostnader. 2. Att kursförluster helt cch hållet undvikas, 3. Att risken att möjligtvis få betala samma kapital två gånger alldeles bortfaller. Denna risk är i allmänhet ej ansedd att vera stor, ty när statslån afslutas, sker sådant vanligen med bankirfirmor, eller banker hvars soliditet är otvifvelsktig, men man bör ihågkomma, att den mest solida ställning kan förändras inom en jemförelsevis kort tid och att liqvider af statslån ofta äro utsträckta öfver en vanlig mansålder eller ännu längre tid. Har nu exempelvis riksgäldskontoret ett kontrakt, som tillförbinder detsamma att den 15 Juli låta i utlandet infria ett antal riksgäldskontorets obligationer, motsvarande i värde ett par millioner riksdaler, och samma kontrakt bestämmer, att den bank eller bankirfirma, som åtagit sig infriandet skall erhålla beloppet i handom redan den 1 Juli, så löper riksgäldskontoret, i händelse någon olycka andertiden träffar mellanhanden, risken att få sjelf den 15 Juli infria sina egna obligationer oaktat riksgäldskontoret redan afhändt sig den dertill afsedda summan. Man skall ihågkomma att det är riksgäldskoniorets originalförbindelser hvilka innehafvas f statens fordringsegare, de må vara utinningar eller ej. och att dessa med all vält komma att hälla sig till riksgäldskonoret såvida dess kommissionär eller mellannd ej gälda gitter. I en tidpunkt då krig Her finansiella omstörtningar störa affärsverksamhetens jemna gång, torde man måhända finna denna risk nog stor att förtjena ippmärksamhet, och afsigten med dessa ra ler är blott att uttrycka en önskan, ati lenna faktor må medtagas i räkningen, då ya upplåningar framdeles kunna försökas, ate sig för statens, eller hypoteksbankens äkning.