Aftonbladet – 26 juni 1866, sida 2

Hon hade så mycket att berätta om alla de nöjen, London hade att bjuda på, utan att dock synas sakna dem. En hel mängd nätta och vackra småsaker hade hon hemfört åt Molly — ett sidenband att knyta om halsen, i. det modernaste mönster, ett Par handskar, broderade på det finaste tänkara sätt, en palantin af ny fason, och många andra små bevis på att hon kommit ihåg halfsystern. Det oaktadt märkte Molly att Cyntia förändrat sig äfven mot henne. Hon Visste väl att hon aldrig haft Cyntias falla förtroende och att den sednare, oaktadt sin skenbara uppriktighet, i sjelfva verket var ytterligt förbebållsam. Hon sade sjelf detsamma till Molly och skrattade deråt, men det var emellertid fullkomligt sanont. Molly oroade sig dock föga öfver detta. Äfven hon hade ju många tankar och känsIer, som bon-ej.någovsin skulle komma att änförtro någon, om ej sin far — ifall de båda någon gång skulle komma att vara mycket tillsammans. Hon visste äfven att Cyntia ej blott dolde tankar och känslor, utan äfven verkliga tilldragelser i sitt eget li Men, tänkte Molly, dessa voro kanske fö bundna med plågsamma minnen af fattigdom och besvärligheter och af den vårdslöshet, hvarmed henhes mor behandlat henne — med ett ord så smärksamma, att det vore vida bättre om Cyntia kunde alldeles glömma dem, än att genom berättelsen derom ånyo uppfriska dessa minnen. Det var således ej genom denna brist på förtroende Molly kände sig liksom aflägsnad från Cyntia, Det var emedan Cyntia snarare undvek än sökte hennes sällskap, emedan hennes öga skydde Mollys hjertliga, allvarliga, öppna bi emedan det var vissa ämnen fom det i hagade henne att tala om — icke mycket vigtiga seker, tyckte