Aftonbladet – 25 juni 1866, sida 2

STOCEHOLM den 25 Juni Bref från Berlin. (Från Aftonbladets Korrespondent.) Berlin den 22 Juni. Några stora tilldragelser ha icke trots ulmänhetens lifliga otålighet inträffat sedan mitt förra bref af den 18 dennes. Preusarne inryckte den 17:de i Hannover, den 18:de i Dresden och den 19:de i Kassel. Operationerna verkställdes snabbt och säxert, men likväl åtminstone hvad Kassel ansår icke tillräckligt hastigt för att hindra e fiendtliga truppernas förening med sydyskarne. Man beklagar isynnerhet att icke urhessiska kåren upphanns i rättan tid. Jernvägarnes upprifnirg är förmodligen förnämsta orsaken dertill, men i andra rummet också Preussens önskan attäfven under krigstid iakttaga de diplomatiska förmerna; och man ville derför låta tolf timmar förlyta mellan framlemnandet af det bekanta ultimatum cch inryckandet i de fiendtliga länderna. Men i stället förflöto femton timmar. Sachsarne undkommo till Böhmen, kurhessarne förenade sig med 8:de förbundsermekåren under prins Alexander af Hessen Darmstadt, och endast hannoveranarne synas ännu hålla sig fast i Göttingen, der äfven konungen befinner sig, hvilken icke flytt till England utan endast dit afsändt sin privatkassa. Han skall vara ytterligt förbittrad på alla menniskor. De militära befälbafvarne har han afsatt den ena efter den andra, och gkall till och med dömt en utaf dem till döden såsom förrädare. Kurfarsten af Hessen spökar såsom en mystisk personlighet i berättelserna, hvilka än uppgifva honom ha rest till Frankfurt, än låta honom vara qvar i Wilhelmshöhe vid Kassel, emedan ständerutskottet icke ville utlemna statskassan, från hvilken kurfursten, hvars girighet blifvit till ett ordspråk, icke vill skilja sig. Endast konungen af Sachsen bar i säkerhet undkommit till Böhmen, sedan sachsiska regeringen låtit företaga den vansinnigaste, till en del för militära ändamål alldeles onyttiga, förstöring af jernvägar och bryggor. Hr von Beust har naturligtvis också rest, som det säges efterlemnande en privatbankrutt. Han skall icke ha betalt sina handtverkar-räkningar. Säkert är alt sechsarnes förbannelser följa honom, emedan han genom sin vänskap med Österrike och de beständiga utmäningarne mot Preussen störtat dem i olycka. För öirigt erkänres öfverallt den strate giska fördel, eom Preussen vuvnit genom det skyndsamma besättandet af de tre nordtyska koalitionsstaterna. Man påstår att Österrike funnit sig deraf utomordentligt öfverraskadt och att general Benedek blifvit tvunsen att ändra sin ursprungliga operationsplan. — Det är också en icke ringa vinst, ut Preussen nu kan förfoga öfver alla hjelpmedel i de besatta länderna, hvilka innefatta en befolkning af nära 5 millioner menniskor, och att det i töljd af den gynnsamma sinnesstämningen hos denna befolkning kan använda emot Österrikarne en stor del f de trupper, som det eljest skulle behöft till besättning i koalitionsst:terna. Underhandlingarne med de öfriga småstaterna i norra och mellersta Tyskland ha öfverhufvud god framgång. Oldenburg och Anhalt ha trädt ur förbundet och ställa sina kontingenter till Preussens förfogande, likasom Coburg, Braunschweig och flera andra re;eringear. Mecklenburg och Hansestäderna vilja för Preussens räkning mobilisera sina kontingenter för att besätta hertigdömena. Men Mecklenburg och Hamburg göra af olika skäl svårigheter vid utskrifningen af val till let parlament som Preussen vill inkalla i det nya förbundet. Allt detta måste snart reda sig, och de preussiska kommissarierna de tre ockuperade länderna vidtaga der förberedande åtgärder för parlamentsvalen. Från Schlesiska gränsen ha vi ingenting nytt sedan den 18 på aftonen, då Österricarne började fiendtligheterna vid Guhrau ch Klingenbeutel. Enligt officiella underättelser af i går :ärmade sig österrikarne sränsen långsamt och försigtigt. Benedek kall i Wien ha lofvat kejsaren att inom jorton dagar vara i Berlin. Herr Drouyn le Lhuys berättade detta i Paris i en di,lomatisk cirkel. Med stor spänning väntas underrättelser rån Italien, hvilket som bekant förklarade Osterrike krig den 18:de. Monitörens uppvift, att äfven Preussen förklarat krig mot Österrike samma dag, dementeras af våra ministeriella blad. Saken framställes här å, att Österrike; genom sitt vid förbundslagen gifra löfte om hjelp åt Sachsen, offivielt förklarat Preussen krig och preussiska ,efälhafvarne erhöllo derpå order att vidaga sina åtgärder i förhållande derefter. Detta meddelades den 21, genom preussiska örposter, åt österrikiska befälhafvarne. Det ir. således Österrik , icke Preussen, som örklarat krig. — De Kongl. teatrarne. K. M:t, som förl. ördag beviljat förste direktören vid dess rofkapell och ieatrar frih. E. von Stedingk fokad har gamma dan ntnämnt och förord