rätt tänker efter, så upptages pressen till bufvudsakligaste del af denna byråkratis angelägenheter och intressen. Gossebarnet, hvars födelse tidningen annonserar, är naturligtvis bestämdt för tjenstemannabanan, och mellan denna födelseannons, och annonsen som! tillkännsgifver att den högste i sitt allvisa råd behagat hädankalla konungens trotjenare, troman, högtbetrodde eller högstbetrodde man, hr landssekreteraren, häradshöfdingen, hofrättsrådet eller presidenten N. N. inregistrerar pressen dag efter dag, månad efter månad, år efter år, Vår byrå krats framsteg och befordringar. Det är sant, någongång framhåller hon också ett eller annat fel och missbruk, hvartill han under sin embetseller tjenstutöfning kan ha gjort sig skyldig; men detta (framhållandet nemligen) hör till undantagen och förekommer, påstår man, mycket mera sällan än det borde. Vi förstå ej hur industriutställningskomitn kommit att antaga detta byråkratiska tycke, öfver hvilket de som haft med densamma att skaffa funnit anledning att beklaga sig; ty medlemmarne af denna komitå äro eljest allesamman kända såsom utmärkt humana personer. Expositionen har emellertid tillryggalagt sin första vecka, och derunder skördat mycken ära men litet kontanter?. Vi skola hoppas ett gynnsammare resultat från morgondagen, då det billigare inträdespriset vidtager. Konstexpositionen har å sin sida hållit på att vänja kunderoa ifrån sig genom sitt stadgande att entreafgiften blott fick betalas i silfver. Detta förbehåll kunde ha väckt farhågor för realisationens bestånd under dessa kritiska penningtider, då ett häftigare strömmande till bankluckan af de tusen sinom tusen som önskade besöka konstexpositionen och derför behörde vexla sig till silfvermynt, lätteligen kunde satt riksbankens säkerhet i fara. Numera erfara vi att äfven sedlar underhand mottagas vid biljettköp till ifrågavarande utställning, så att våra för den metalliska valutans qvaretaynande i bankens hvalf ömmande riksdagsgubuar för den sakens skull kunna fara hädan i frid. Slutligen är även den Malmska hvalens beskådande stäldt p. ruin. Entren kostar, de dagar i veckan då valen står med öppnadt gap (och hvem vill? väl se honom eljest?), 75 öre; för att få .iIlträde till den i djurets inre inredda salongex (och hur skulle man annars kunna säga sig som profeten Jona ha varit i hvalfiskens buk?) har man att betala en särskild afgift af Å rdr; slutligen säljes på stället en monografi öfver djuret, från hvilken man icke gerna kan dispensera sig, för 25 öre. Summa 2 rdr. Men vår Barnum säger sig på hvalen ha nedlagt en förmögenhet af 18-—19,000 riksdaler; det är då ingenting att säga om att han söker draga så hög ränta som möjligt af sitt kapital. Skremlande med en Posttidning frågade mig en vän i tisdags afton om jag icke vore nyfiken? — Icke det minsta, förklarade jag. — De två lediga platserna i svenska akademien ha blifvit fyllda. — Det rör mig inte. — Men Mellin har fått den ens. — Ah, det var ett lyckligt val. Vi känna denna vackra skriftställareverksamhet, från Blomman på Kinnekulle och Flickorna i Askersund till de sednast utkomna skildringarne från våra nordliga landskaper... låt se, kanhända tidningen innehåller något annat nytt... Men, hvad är det för historier du kommer med, det är ju icke Mellin, Gustaf Henrik, Mellin med två l, som blifvit akademist, utan Melin med ett l, teologie doktorn, författaren till Jesu lefnad och öfversättaren af bibeln med bibehållande af! hans kräfveta och en -god del af: de märkvärdiga kasualändelserna. — Det förändrar saken. — Men icke akademien. — Nej, jag ser det, hon kommer alltid att bli sig lik. Kurry: