Aftonbladet – 23 juni 1866, sida 2

sett ut! hon kunde trott att det var bara tillgjord känslighet, och om det är nägot jag afskyr så är det tillgjordhet.? ?Men hon kunde väl ej ha mycket roligt der?, sade Molly. Det hade hon visst. Hennes klädning var af hvitt flor, uppfästad med buketter af syrener, och hon säg verkligen alltför söt ut — en mor får väl lof att säga så mycket. Och hon dansade hvarje dans, ehuru hon var alldeles främmande. Jag är viss på ati hon hade roat sig, ty hon talte andra dagen med mycket nöje derom.? Jag undrar om squiren vet det.? Hvad? Åh, du menar Rogers sjukdom? Det tror jag icke och det är ej stort väråt att säga honom det, ty den är visst förbi! för längesedanX, svarade mrs Gibson, hvarpN hon gick till sitt rum för att packa upp sin reskoffert. Mollys arbete sjönk ur hennes hand och hon suckade. I morgon är det jemnt ett år sedan den dag, då han kom och frågade om vi stilla fara till Hurst Wood, och mamma blef så ond för det han kom så tidigt. Jag undrar om Cyntia kommer ihåg det så väl som jag? Öch nu, kanske — oh, Roger! Roger! Gud gifve att han vore väl hemma igen! Huru skulle vi kunna bära en olycka som den att... Hon satte händerna för ansigtet och för. sökte låta bli att tänka. På en gång reste hon sig, som stuvgen af en ond tanke. Jag tror ej att hon älskar honom som hon borde, sade hon högt, Seljest kunde hon icke — hon kunde icke hafva dansat och roat sig hela aftonen! Hvad skall jag göra om hon icke älskar honom? Hvad skall jag göra? Allt annat kan jag bära, men icke detta!