Aftonbladet – 23 juni 1866, sida 2

Inbjudning nvJuGnRInRS I vårt land, liksom i andra civiliserade länder, börjar man alltmer skänka arbetaren den aktning honom med rätta tillkommer. Detta ären af civilisationens frukter. Men i samma mån som bildningen stigit och arbetets ära erkänts, har också allt större och större anspråk ställts på yrkesidkarens kunskaper, arbetsskicklighet och duglighet. Utom svärigheten att tillfreds. ställa dessa anspråk och höja vår industri till täflan med utlandet, har yrkesidkaren och arbetaren med en förändrad näringslagstiftning, som medfört en nästan obegränsad frihet, inträdt i en mängd nya, ännu ej ordnade förhållanden, till hvilka bland annat hör, att alla, de band, som förut sammanhöllo de särskilda yrkena, åtminstone inom hvarje stad för sig, blifvit upplösta. Man skulle dock ganska mycket misstaga sig på denna frihets natur och rätta beskaffenhet, derest man ansåge att yrkesidkarne, likaväl som alla andra utöfvare af stadsoch landtmannanäringar, icke behöfde hvarandras medverkan; att en förening af deras krafter, i trängre eller mindre kretsar för gemensamma sträfvanden, allmänna behofs afhjelpande, höjande af arbetsskicklighet, bildning och konstsmak, ett ändamålsenligt ordnande af förhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare, samt dessa sednares uppmuntran till flit, ordning och sparsamhet vore öfverflödig. Kunde derjemte för Sverges städers och landsbygdens yrkesidkare en föreningslänk bildas i någon för alla gemensam centralstyrelse, som bevakade det helas intresse. utveckling och förkofran, samt i nu specielt föreliggande vigtiga angelägenhet en närmare anknytning åvägabringas med brödrariket Norges industriidkare och handtverkerier, vore detta ett högeligen önskvärdt mål. Flera sådana allmänna och särskilda frågor, hvilka väsentligen inverka på vårt lands industriidkares och arbetares närvarande ställning och framtid stå på dagordningen samt påfordra en snar och tillfredsställande lösning, derest den vidsträckta näringsoch yrkesfrihet, hvaraf vi nu njuta, skall blifva välsignelserik. Ett stort allmänt möte i det syfte som här angifvits, dervid gemensamma angelägenheter och behof kunde diskuteras och utredas, skulle otvifvelaktigt lända till mycket gagn och då nu ett så lämpligt tillfälle erbjuder sig att samla industrioch yrkes idkare icke allenast för Sverges alla delar, utan äfven från brödrariket Norge samt Naboländerna Danmark och Finland, har Stockholms stads handtverksförening ansett sig icke böra lemna detta tillfälle obegagnadt. I afseende på tiden för mötets hållande, har man ansett slutet af Juli månad lämpligast, och får föreningen derför inbjuda till en dylik allmän sammankomst Onsdagen den 25 Juli. Förslag till de frågor, som hvar och en enskild person liksom befintliga föreningar anse böra komma att utgöra föremål för mötets förhandlingar, kunna före den 14 Juli insändas till Styrelsen för Stockholms stads Handtverksförening, som förbehåller sig att pröfva, hvilka af de föreslagna diskussionsämnena skola på föredragningslistan upptagas, hvarefter program för sammankomsten kommer att offentliggöras. För att emellertid bereda de industriidkare, hvilka för denna tid besöka hufvudstaden, tillfälle att sammanträffa sinsemellan och med5hufvudstadens handtverksidkare, har Stockholms stads Handtverksförening anskaffat lämplig 1okal, som blifver tillgänglig alla Onsdagar från Juli månads början och till hvilken en hvar efter föregående anmälan eger kostnadsfritt tillträde. Anvisning på lokalen och uppgift på den person, hos hvilken anmälan för vinnande af tillträde bör göras, skall framdeles genom tidningarne tillkännagifvas. Stockholm den 12 Juni 1866. På Stockholms stads Handtverksförenings vägnar: C. Th. Svanberg, A. N. Lundh, Ordförande. vice Ordförande. J. Andersson. F. J. Berg. K. Edberg. G. Th. Folcker. C. J. Fröman. C. E. Hänel. F. Th. Liljeblad. G. W. Linderoth. Å. Rosengren. C. M. Smidt. G. Walerius. C. P. Arnell. mmer—-—-R ORKESTERN