Aftonbladet – 21 juni 1866, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. De parisiska tidningarne beskrifva utförligt en festlighet, som den 14 egde rum i den lilla kyrkan Plaisance i 14:de arrondissementet. Kejsaren hade skänkt en tornklocka till församlingen och kejsarinnan och kejserliga prinsen voro faddrar vid klockans döpelseakt. Kejsaren var också närvarande. Erkebiskopen af Paris och pastorn i församlingen mottogo de kejserliga personerna och efter det kejsaren hållit ett tal, i hvilket han förklarade sin glädje öfver att en af troferna från de franska vapnens segrar (klockan hade tagits i Sebastopol och sedan 1856 förvarats i artilleri-muset) helgades ät religionens tjenst och begagnades för att kalla de troende till bön — skred man till döpelseakten, hvarvid klockan smordes med olja kring nedersta kanten samt på sidorna om det kors, som är skulpteradt på klockans midtelparti. Kejsaren slog derefter med en hammare på klockan tre slag. Den erhöll i dopet namnet: FEugenie-Napoleon, ett namn, säger Patrie, som ej kan annat än föra lyckan med sig åt kyrkan Plaisance. ITALIEN. Ännu ha icke några underrättelser ingått om ett anfall från Italiens sida mot Österrike, men sådana torde icke länge låta vänta på sig. Efter hvad wiener-tidningarne förmoda, skola ialienarne komma att göra ett hufvudanfall och tvenne bianfall. Tvenne armåer af omkring 80,000 man hvardera skola försöka öfvergå Mincio vid Peschiera och Mantua, för att med en afdelning instänga den sistnämnda fästningen, i händelse att företaget lyckas. Hufvuddelen af denna armå skall vända sig mot Legnano och hota Etsch-linien. Hufvudanfallet utföres af en arm om 120,000 man och frivilliga, de förra under Cialdini och de sednare under Garibaldi. Målet för detta angrepp är Padua, för att derigenom å ena sidan kunna avancera mot Venedig och å den andra mot Tyrolen. I Venedig skall flottan understödja armen, i Tyrolen hoppas man på folkets insurrektion, för att sälunda afskära fästningsfyrkanten från de vigtigaste förbindelserna. En reserv-armå om ytterligare 100,000 man är uppställd mellan Bologna, Modena och Parma, för att efter behof understödja den aktiva styrkan. Från Florens telegraferas att Kossuth förliden fredag hade inträffat derstädes och haft ett längre samtal med konungen och Lamarmora. SPANIEN. Ehuru spanska regeringen förkuonat, att dess flotta vunnit en stor seger vid anfallet på Callao, synes den likväl icke vilja utsätta sig för att vinna ännu en dylik seger. Spanska sjöministern har nemligen den 15 dennes förklarat, att expeditionen i Stilla Oceanen är slutad, och som det icke lyckats Spanien att tvinga Chili eller Peru att sluta fred på de vilkor, som det erbjudit, måste expeditionens afslutande anses som ett återtåg. Det är emellertid ganska möjligt att det mera är politiska förhällanden än Callaos fästen, som tvungit Spanien att läta kriget mot de sydamerikanska republikanperna hvila. Det behöfver måhända sina pansarskepp till att försvara Cuba, och dertill kommer, att dess handlings-ätt synes ha väckt misshag både i England och Frankrike. Statsministern Rouher har i lagstiftande kären förklarat, att Frankrike utan tvifvel skulle finna sig föranlåtet att fordra ersättning af Spanien för den skada, som franska undersäter lidit vid Valparaisos bombardement, och en oylik för.laring har äfven afoifvits af Layard för Englands räking. Till de yttre svårigheterna ha äfven kommit inre, i det ett progressistiskt uppror iter utbrutit, denna gäng i närheten af Granada. Det heter väl, att det hastigt qväfles, men att lugnet sålunda måste uppehålas med vapenmakt, vittnar i alla händeler om ett föga lyckligt tillstånd. I förening härmed kan anföras, att man nyligen gjort ett försök att rödja hela ministåren ur vägen, i det man sökte få ett jernbantåg, med hvilket denna återvände till Madrid, att störta ned i en afgrund. Det var endast genom en ren slump som denna ohyggliga plan icke kom till verkställighet, i det en jernbansbetjent, som passerade stället, plötsigt erinrade sig ha derifrån hört ljudet af hammarslag och derför företog sig att se nogare efter, hvarvid han upptäckte de för brottets utförande verkställda åtgärderna. AMERIKA. President Johpson har utfärdat en proklamation mot fenierna; de sednares hufvudmän, Sweeny och Roberts, äro arreste-! rade samt feniska vapen och ammunition belagda med beslag. Ett telegram från Newyork meddelar, att feniernas infall il Canada helt och hållet misslyckats. Processen mot Jefferson Davis är uppskjuten till Oktober.