Aftonbladet – 19 juni 1866, sida 2

för undervisninzsväsendet hade förmått ho nom att midttäga, oaktadt hans vacklande helsa gjort honom tveksam i detta afseen de. På de 14 år, som förflutit sedan de första allmänna svenska läraremötet had intresset för skolans angelägenheter väsent ligen vuxit och man hade alltmer börja att från behandlingen af allmänna frågo öfvergå till beliandlingen af skolans inre frå gor, hvilka naturligtvis för lärarne vor hufvudsak. Uttryckande sitt hopp oci sir förtröstan, att den Högste skall låta skolan inre lif alltmer utveckla sig, förklarade ord föranden derefter det 5:te allmänna lärare mötet öppnadt. Till mötets sekreterare utsågs lektor Ol bers. Sedan stadgar blifvit antaga beslöt mötets fördelning på samma sektioner son vid Göteborgsmötet samt dessutom en sär skild sektion för musik, teckning och gym nastik. Ett förslag att bilda en särskilc sektion för disciplinära ämnen blef deremo icke bifallet. Något vidare förhandlades icke gemensam vid detta sammanträde, men sedan detsam ma förklarats upplöst, samlades de särskild sektionerna på olika håll inom lokalen fö att välja ordförande och utsågos dertill: I sektionen för kristendomstindervisninger biskop Bring; i språksektionen rektor Rabe i historiska och geografiska sektionen lek tor Fagerberg; i matematiska sektioner lektor Björling. Sektionen för naturkunnig het har i anseende till sin fåialighet sluti sig till den måtematiska sektionen och ej ut sett egen ordförande. I dag på f. m. mellan kl. 5 och 44 ha mötet arbetat på sektioner och sammanträd de derefter kl. 12 till allmän sammankomst hvilken fortfor tiil kl. 14 4, unde af andre ordföranden, pro!. Lin er, s anmälde att statsrådet Carl-on i dag var af embetsgöromål hivdrad a Vi hinna derföre nu endast i het nämna, att sedan referPaicr särskilda sektionerna re förhandlingar på f. m behandling af den fö; frågorna, uti hvilken i brist på pedagogisk bildning eg dem, sotn i Bverge egoa sig å: lärarekallet. Härom uppstod en öfverläggning, som efte; hand blet särdeles animeräd, och hvilker efter att ha upptagit hela sammankomster slöts dermed att mötet med stor pluralite beslöt en resolution, uttalanie den liflige önskan, ait något måtte af lagstiftningen åt göras för att bereda åt blifvande lärare teo. retisk insigt och praktiek fördighet i lärare konsten. Ett uttalande i denna riktning förördade: af domprosten Sondån, rektor Rabe, gene ral Hazelius, lektorerna Göransson, Wider och Törneblad, magister Hedlund, lekto Elmblad, biskop ÖSchaumann från Finlanc (hvilken omförmälde de välsignelserika fruk ter sem den i Finland inrättade professio nen i pedagogik och en i samband dermec ställd normalskola utöfvat), samt slutliger ven af ördföranden, professor Linder. Professor Ribbing, lektor Blomstrand, rek tor Alander, lektor Elowsso ich adjunkter Frigell voro af annan tanka än pluraliteter och nöllo på facks:udierni såsom hufvud sak för lärarekallete rätta utöfning, förme nande att undervisningsskickligheten nog ge nöri fraktik förvärivades och aw särskild åtgärder för föfvärfvande af insigter i lära reyrket skulle öka den brist på lärare, öf ver hvilken nu klagades. Rektor Alande bad att få vidfoga protokollet sin reserva tion mot det fattade beslutet, hvilket af mö tet, medgafs. Bland deltagarne i mötet befinna sig utom biskop Schatuiriann, fyra andra fin nar. De helsades särskildt af ordförander och uppmanades att om de så önskade. förhandlingarne deltaga. Det tillkännagafs att jernvägsstyrelser utverkat tillstånd för deltagarne i mötet at göra hemfärden på statens jernvägar mo 13 af vanliga passagerareafgiften. AR