Aftonbladet – 18 juni 1866, sida 3

PL UNJEL vIATAGAAUR UVA eb allUula TITLE Iejladltet af Nordisk tidskrift utkommit, och gå nu att omnämna dess innehåll. Häftet öppnas med en märklig artikel af signaturen A.K. om Jutlands vigt för Norden, vittnande om Iskarp blick och fluten ur en god penna. Vi afsäga oss ogerna nöjet att i sammandrag återgifva dess väsentligaste innehåll, för att lej beröfva tidskriftens läsare behaget af att i första hand taga kännedom om den särdeles väl affattade uppsatsens träffande an: märkningar om ett ämne, som — om något — eger en stor betydelse just i närvarande ögonblick. Den följande artikeln: ?Kan der göres noget for at tilvejebringe enhed i de nordiske sprogs retskrivning?? har till behandling upptogit en fråga som, redan gammal, på sista tiden kommit så allvarsamt på tal — bland annat i L. Kofods af Nordiska nationalföreningen utgifna afhandling om nordens språkliga enhet och i en i femte häftet af månadsskriften Norden införd undersökning af Knudsen — att vi våga hängifva oss åt förhoppingen om vissa väsentliga praktiska resultater i en snar framtid, särdeles om ämnet kommer före på en kongress af nordiske vetenskapsmän (språkoch historieforskare), som ju sedan flere år varit ifrågasatt. Uppsatsen i Nordisk tidskrift är författad af en man af facket, hr A. Larsen, som för ett år sedan utgaf en Svensk Ordbog for danske och Norske, hvilken — om den än ej uppfyller alla anspråk — lätt nog i en ny, af en sakkunnig svensk genomsedd upplaga skulle bli ganska tillfredsställande och afhjelpa en kännbar brist. Hr Larsen sysselsätter sig i föreliggande häfte blott med frågans allmänna del, och angifver klart och förståndigt sjelfva grundsatserna för det närmande mellan de nordiska språken i yttre skick och utseende, hvars detaljer han kommer att framställa i ett följande häfte. Härefter följa anmälningar af märkligare nordiska litteraturalster: Först en synnerligen lofordande recension, af major C. I. Vogt, öfver kapten Mankells bekanta ekrtift: Kan den skandinaviska halfön erhålla någon tillökning i försvarskraft genom en anslutning till Danmark ?? Vidare anmälningar af: Reuterdahls ?Svenska kyrkans historia; IV, af —m ; ?Norsk dramatik? (De nygifte; Brand; Han har det strengt; Bedste Skud) af C. Rosenberg; samt ?Leesebog for Folkeskolen og Folkebjemmet? och ?Norsk Leesebog for Mellemklasserne?. Närmast i ordningen följa intressanta Bemterkninger i Anledning af den danske Kunstudstilling?, och derefter korrespondenser från Kjöbenhavn, Kristiania och Stockholm, innehållande sam manträngda öfversigier af den förutgångna månadens politiska tilldragelser — tillräckligt utförliga att läsas med intresse, men ej mera detaljerade, än att den, som vill begagna detta iörträffliga medel att sätta sig in i brödraländernas offentliga ärenden och fasthålla händelsernas tråd, rätt väl stå ut med de resp. korrespondenternas anspråk på hans minne. I ett bihang träffa vi en förteckning å delegare i ektiebolaget för utgifvande af Nordisk tidskrift; vi tro oss veta, att listan å de svenske deltagarne kommer att kompletteras, emedan aktieteckningen härstädes ej var slutad, då bibanget lades under pressen. Till slut kommer en lista öfver till anmälning insända böcker; denna gång är den svenska delen af denna lista lika dryg som förteckningen å norska och danska skrifter. — Tidskriftens praktiska, tidsenliga syfte, populära framställniogssätt och billiga pris böra försäkra den om betydlig spridniog. Enligt hvad vi erfarit, skall ock subskriptionen å densamma redan efter blott två månaders tillvaro kräfva en ganska stor upplaga. Tredje häftet lärer inom kort vara . att förvänta. Med det nyss utkomna första häftet efl Aarböger for Nordisk Oldkyndighed og Historie? börjar en ny följd inom den omfångsrika periodiska litteratur, hvarför vil ha det Nordiske Oldskriftselskab att tacka. Sällskapet, som i fjol ändrade sina stadgar, har beslutit att låta de under många år utgifna ?Annalerne? äfvensom Antiqvarisk Tidskrift? upphöra och efterträdas af Aarböger, som skola utgå med ett häfte hvart fjerdedels år. Den prydligt utstyrda oktavvolym, vi i dessa dagar mottagit, öppnar således en ny tidsafdelaing i sällskapets litterära verksamhet. Den innehåller en å årsmötet i sistlidne December uppläst minnesskrift öfver Fredrik VII, som ända ifrån 1841 var sällskapets president, författad af den bekante historikern geheimearkivarien C. F. Wegener. Det behöfver ej sägas, att ett arbete af denne författare är läsvärdt, men en Danmarks historia under konung Fredriks regering söke man icke der, utan blott konturerna deraf. Uppgiften har mera varit att teckna det personliga, det som just berodde af konungen sjelf?, och så illvida — anmärker förf. — egna sig unglomsåren mera, än det konstitutionella kungadömets period, för en minnesskrift. Fredrik VII:s ungdom, bland oss mest känd efter opålitliga hörsagor, finnes här temlisen utförligt framställd af en person, som sett sakerna på nära håll och som stått Freirik VII nära. Skildringen är utförd medls den pietet, som helst dröjer vid de Jjuse iragen i ett menniskolif; halfbeslöjade och välvilligt urskuldande antydningar träda derör i stället för den muntligt fortplantade kandalkrönikans vidlyftiga material, dock ;j blott derför, att detta var obehagligt att ner än lätt vidröra, utan — så synes det — ifven derför att det ofta varit diktadt. Af de förutvämuda ?Anualerae? ha under oppet af omkring ett år tre digra band utkommit, innehållande: N. M. Petersens BiIrag til den Oldnordiske iiteraturs historie; en nordiske nationalitet paa Shetlandsog )rknöerne af Grimur Thomsen; Treeldom i Norge af A. Gjessing; Folketro i Norden f B. Gröndal; Sjellandske Stednavoe af Jadsen; med flere språkliga och antiqvarika afhandlingar af intresse. Den förstämnda afhandlingen, af den berömde filoogen N. M. Petersen, hör otvifvelaktigt till en nordiska bokpressens mest betydande Ister under de sista åren. Efter åtta års förarbeten ha hrr Theodor jerulf och Tellef Dahll afslutat ett särdees betydande samt för dem och deras medrbetare hedrande företag, nemligen ett vacert geologiskt kartverk öfver det Söndenjeldske Norge. Verket utgör 10 blady-hvar— jär Jr rr ÖV mn ee HS MM