Aftonbladet – 16 juni 1866, sida 2

— sommartiden behagliga fryspunkts-temperaden till torkvind. I midten af denna vind ligger ett fat om 1700 kannors rymd. Det är så pass stort, att en duktig karl kan gå ned i det. Dit kommer ölet genom pumpning från jäsningskällaren i bryggerihuset, och derifrån fördelas det genom gummislangar jemnt på alla källrarne och faten inunder, så att lika mycket af hvarje brygd kommer på hvart fat, i den goda afsigten att göra färg och smak på allt öl lika. För att utstänga den atmosferiska luftens inverkan äro källrarne ofvantill skyddade med ett lager af sågspån, som är ända till 5 fot tjockt. Också råder derinne den — för en kort stund! turen. Ehuru det synes oss vara ett mycket intressant ämne att behandla en industrianläggning, som i sitt fack är den största i norden och täflar med de allra största i verlden; ehuru det bör vara en fägnad att vi hafva någonting riktigt bra i hvad väg som helst, så skola vi dock ej ens göra ett försök att beskrifva sjelfva bryggeriet för våra läsare. Vi skulle icke förmå att göra klart för dem huru kornet först och maltet sedan vandrar i hundratals tunnor från våning till våning, både upp och ned, genom magasiner och kölnor, utan att någonsin mer än en enda gång transporteras af menniskohänder, utan endast genom enkla mekaniska medel. Ej heller skulle vi kunna ingifva en föreställning om respektabiliteten af a bryggpannor, som rymma öfver 3000, dessa kkar, der 4800 kannor hafva rum, eller dessa ylskepp, der 3000 kannor bara täcka bottnen till 1!2 å 2 tums höjd. Pumpar, ypperligt arbetade af hrr Bolinder, föra vörten från nedra botten upp i dessa kylskepp. Jäsningen sker i 60 stora tusenkanns-kar. Allt är storartadt, välberäknadt och komplett. Också har tillverkningen jemte afsättningen på sista bryggåret stigit till öfver 700,000 kannor, och ingenting hindrar bryggeriet att tillverka 3 gånger så mycket, om det får anledning att gå både natt och dag. — . Hvilket ofantligt kapital ett sådant bryggeri fordrar, kan bedömas deraf, att ensamt de omtalta lagerfaten eller liggarne kosta öfver hundra tusen riksdaler. Dessutom har bryggeriet ändå 2—3000 mindre fat till ölets försändning. Och detta bryggeri är som bekant icke det enda i Stockholm. Det finns väl bortät ett tjog J andra bryggerier, som hvardera tillverka från 300,000 till 100,009 kannor baierskt öl, oberäknadt svenskt öl och svagdricka. Hela denna stora baierska öltillverkning har uppstått på omkring 25 år, sedan den infördes i Sverge af löjtnant F. Rosenqvist, som ännu fortfar i det för sta svenska baierska bryggeriets lokal vid Södra Tullportsgatan att på detta sätt arbeta för bränvinets utträngande — ett mål, hvilket utskänkarne lika nitiskt motarbeta genom att hålla ölet i tvåtill tredubbelt pris. (Dp. N.) ———