och läseböcker i svensk och allmän historia fö de högre elementarläroverken? 60. Huru bör undervisningen i historia och geografi ordnas för den reala linien i de femklas siga läroverken? 61. Ar det önskvärdt att den klassiska och reala linien vid denna undervisning må fullstän digt åtskiljas? 62. Då man alltmer kommit till öfvertygelse om nödvändigheten att mera än hittills sket! egna uppmärksamhet åt våra grannländers, Nor ges och Danmarks, historia, bör icke denna sät tas i sammanhang med den svenska, och ej. såsom hittills, med den allmänna historien? 63. Borde ej i skolans högsta klass den gällande svenska statsförfattningen i sina allmän naste delar föredragas? D. Frågor rörande matematik och fysil. 64. Huru skall tid lämpligast beredas för lärjungarnes öfning i matematiska problemers lösning skriftligen ? 65. Huru skall man rätt förstå och tillämpa den anvisning i nu gällande undervisningsplan (se k. brefvet af den 12 Maj 1865), att den klassiska liniens lärjungar skola i 7:de klassen inhemta läran om progressioner och logaritmer, ehuru der icke :synes vara dem förelagdt att göra någon bekantskap med läran om equationer med flera obekanta? 66. Måste det icke — bland annat till största fördel för undervisningen i fysik och mekanik enligt ofvannämnda undervisningsplan — vara i hög grad önskligt, att stereometrien och trigonometrien få byta ram med hvarandra i den nu föreskrifna kursen för reallinien? N 67. Huru behandlas proportionsläran lämpligast vid elementarundervisningen? Och i sammanhang dermed : huru bör teorien för räkning med irrationella qvantiteter framställas? 68. Hvilken är den lämpligaste metoden för meddelandet af grunderna för logaritmer? 69. Gifva våra läroböcker en riktig framställning af teorien för eqvationer, der den obekanta förekommer under rotmärke? 70. Hvilken är den bästa metoden för framställningen af läran om tyngdpunkten? 71. Kan läran om ljudet göras fullt klar på den högre skolundervisningens ståndpunkt? 72. Böra ej de koniska sektionerna läsas äfven rent geometriskt? 73. Hvilken är den för skolundervisningen lämpligaste bland de läroböcker i fysik, som vi för närvarande ega? 74. Aro de formler, som i trigonometrien användas vid trianglars lösning, de i pedagogiskt hänseende lämpligaste? 75. På hvad sätt böra de hemlexor i geometri, som filvas begynnare, i skolan förberedas; månne så, alt satserna och deras bevis genomgås af läraren, eller så, att lärjungen ledes til! att sjelf ur det redan bekanta finna det obekanta? . E. Naturvetenskapliga frågor. 76. Är undervisningen uti naturvetenskap, sådan den vid elementarläroverken vanligen meddelas, till innehåll och omfång så beskaffad, att af densamma kan väntas önskad framgång? 77. Hvad har erfarenheten visat angående k. skolstadgans föreskrift, att naturalhistorien skall såsom läroämne afslutas med skolans 6:te klass? 78. Kan och bör undervisningen i botanik så ordnas, att den hufvudsakligast eller uteslutande förlägges till den tid af året, då lefvande föremål kunna för studiet erhållas? 79. Huru böra de botaniska exkursionerna ord nas, för att blifva för lärjungarne angenäma och gagnande? 80. Bör bland naturvetenskaperna botaniken betraktas såsom den hufvudsakliga disciplinen; eller skulle icke, af samma skäl som denna, äfven entomologien mera specielt behandlas iläroverken? Och äro ej öfver hufvud taget kurserna zoologi för närvarande nog vidlyftiga i våra läroverk ? 81. Böra icke elementerna af zoologien medlelas i ett museum? Är icke, för orter som sakna ett sådant, en god zoologisk atlas af behofvet påkallad? 82. Hvilka läroböcker kunna anses mest lämpiga så i botanik som zoologi? 83. Hvilkendera må anses vara mest begrepps 1:vecklande, fysiken eller de egentligen naturnistoriska läroämnena? Stockholm den 9 Juni 1866. Beredningskomiten.