STOCKHOLM iden 15 Juni, Under det krigsmolnen skocka sig öfver Europas kontinent och man hvarje ögonblick kan vänta att få höra dem urladda sig, firas i den fria Norden en af fredens och förbrödringens stora högtider; då man; på andra håll öppnar Janus-portarne, för att lemna ohejdadt lopp åt brödrakrigets furier, öppnas hos oss portarne till det tempel, der beslägtade och i broderlig vänskup föcenade folk, till täflan, tillinab gagn och förkofran och till närmare anknytande af förbindelser, frambära frukterna af fredliga idrotter, snillets, smakens och frkoslitena verk. Måtte det ske i en lyckig stund! måtte den första allmänna nordiska industriutställningen göra epok i vår historia och bli utgångspunkten för mångfaldigt framåtskridande och ökad social gemenskap emellan brödrafolken! Den -har redan nu gjort ett storartadt gagn, i det densamma burit ett nytt och i hög grad märkligt och uppmuntrande vittnesbörd derom, att iderna icke falla till jorden, om de också för en tid synas undanträngda, och att de snart göra sig gällande, om blott några af deras närmaste målsmän utveckla nit och intresse. Detär Danmarks industriidkare, som äran af ett initiativ för ett industrielt närmande emellan brödrarikena i sjelfva verket tillkommer. Redan 1844 gjorde nemligen den danska industriföreningen inledande steg för detta ändamål, men rönte då intet tillmötesgående af industriföreningen i Stockholm, å hvars vägnar framlidne presidenten Hartmansdorff gaf ett höfligt, men undvikande svar. Då vi i början af Februari 1863 erinrade härom och i en utförligare framställning för. slogo, att man då, efter nitton års förlopp, skulle mottaga den från danska sidan räckta handen, medelst inbjudning till en allmän skandinavisk industriutställning i Stockholm samt att svenska slöjdföreningen, som då höll på att reorganisera sig, borde till en början tega hard omm denna sak och åt densamma gifva ett kraftigt och verksamt initiativ — så möttes denna framställning, såeom så ofta i dylika fall, på många håll af ett skeptiskt småleende: det vore utan tvifvel en rätt vacker tanke, men den skulle stöta på för många praktiska svårigheter, ja omöjligheter, och det lönade derföre icke att bråka dermed. Saken vann emellertid svart någon terräng; slöjdföreningen upptog och diskuterade densamma, till följd af motioner, väckta af baron K. Bonde och hr N. Bruhn, samt gjorde en framställning i äm. net hos regeringen, hvilken hade till följd åtskilliga förberedande åtgärder; det skandinaviska nationalekonomiska mötet, som hölls i Göteborg uti Maj månad samma år, uttalade enhälligt den tanken att gemensamma skandinaviska industriexpositioner äro särdeles önskvärda och att mötet derföre med glädje förnummit de förberedande steg som lifvit tagna. De sorgliga politiska konjunkturer som inträdde påföljande år och de olyckor som då hemsökte Danmark, hotade att göra iden om en allmän skandinavisk utställning om intet. Till en början måste man naturligtvis under sådana förhållanden lemna dylika angelägenheter åsido och sedermera oifentliggjordes bestämmelser rörande en särskild dansk industriutställning i Kjöbenhavn detta år, hvilken naturligtvis skulle omöjliggjort hvarje mera omfattande och fullständigare representation af den danska industrien på den samtida utställningen i Stockholm. Men här utvecklade Kjöbenhavns industriidkare ett nit och intresse för den stora, gemenrdes! samma saken och en samhällighet, som slutligen besegrade hindren och åvägabragte ett uppskof med Kjöbenhavnsutställningen till något kommande år. Det är sålunda dem man her att tacka både för första uppslaget till en närmare samverkan mellan de skandinaviska ländernas industri, och för det denna id6 nu verkligen kunde realiseras i önskvärd utsträckning. Heder och tack åt dessa män, af hvilka vi ha den glädjen att se flere af.de mera framstående nu vistande ibland oss! En stor lycka för saken har varit, att här, liksom vid den första verldsexpositionen i London, en furste som står tronen nära redan från början med det lifligaste och varmaste intresse omfattat densamma. Prins Oscars deltagande och oförtrutna verksamhet. för denna utställning och hans aldrig tröttnande ifver för att densamma skulle bli en allmän nordisk och de nordiska länderna värdig ha mäktigt bidregit att undanrödja hinder och svårigheter, och att ge lif och spänstighet åt domnande krafter och ljumma viljör. Centralkomitn och dess förvaltningsutskott, regeringskommissarien baron Fock och arbetschefen för byggnaden kapten Nerman, ha utvecklat ett nit, en oförtrutenhet och outtröttlighet, som stå öfver allt beröm. Resultatet är, att allt blifvit färdigt och ordnadt till utsatt tid, och på ett ändamålsenligt, vackert och i allo tillfredsställande sätt. Hvarje Nordbo, som kastar en blick på denna i fanning vackra och storartade ut ställning har skäl att glädjas, isynnerhet då han erinrar sig det mer än tarfliga sätt, hvarpå för femton år sedan de no ländernas och isynnerhet Sverges industri var representerad vid den första stora verldsexpositionen i London. Utställningsbyggnadens läge bar gjort dess södra sida till hufvudfagad. Den ligger fritt utåt Norrström och midtför kongl. slottets nordöstra flygel. Från kammen af frontonen svajade i dag för första gången de i utställningen deltagande fyra ländernas standarer. Deras vapensköldar pryda balustraden kring den öfver hufvudtrappan utspringande balkong, från hvilken man har en tinsande ntsiot öfver den framför liooarn