Aftonbladet – 13 juni 1866, sida 2

— Hr Arnoldsons recett. Gårdagens re presentation af Aubers förträffliga operett Fra Diavolo, blef, såsom det var lätt at förutsäga, en verklig triumf för hr Arnold son, och för den allmänhet, som för honom uttryckte sin lifliga erkänsla, en stor musi kalisk vederqvickelse. Den allmänt värde. rade, utmärkte sångaren mottogs med varms och ihållande bifallsyttringar, utförde sit parti med särdeles god disposition, och hel. sades efter glanspunkten deri, den stora, i sin genre vöfverträffade arian,; med ettregn af buketter och kransar, likasom flera inropnpingar. Det är i högsta grad angenämt att bevittna en hyllning likaså rättvist och hjertligt gifven, som enkelt och anspråks löst mottagen; och när man tänker tillbaka på den tid, då denne sångare, som nu är en prydnad lika mycket som en nödvändighet för vår lyriska scen, debuterade i Stradella med ringa framgång, är det en sann tillfredsställelse för hvarje sångens vän, att af en sådan händelse som gårdagens finna, hvilka lyckliga resultater hafva vunnits af energien och kärleken till konsten, förenade hos en hegåfvad natur. Då Fra Diavolos parti i sin helhet utföres så väl som nu, är det måhända orätt att vilja företrädesvis bemärka något särskildt nummer deri; eljest skulle vi för vår del anse priset tillfalla serenaden: ?Dorina ung och fager? — hvilken återgafs med sannt mästerskap. Öfriga medspelande bidrogo hvar för sig till att göra aftonen angenäm för alla. Mil Gelhaar, ehuru något svag, hvilket förnämligast märktes i mindre exakt intonation, var gracen personifierad; fru Strandberg ledig och täck både i sång och spel; hr