a BLnganas vant STUNUONUSHyDpOLERCHN I fUTBE 5 q höna Rd HMM BD mm st lrummet och kassan i det andra, (alldele som i de svenska enskilda ba. kerns), hvar emot i svenska riksbanken kassan sättes i för -Ista rummet och den garanti som ken jem ), föras med grundfondshypeteken i andra rum met. Vi medgifva att dessa skiljaktighete äro väsentliga, men kunna icke gå så lång som den ärade författaren, då han anse att de fullkomligt förklara det olika förfa rendet hos de respektive benkerna och till lika, som han tror, rättfärdiga riksbankens handlingssätt?. Skulle verkligen riksbankens handlingssät ett, såsom vi tillåtit oss enmärka, på kori tid beröfva allmänna rörelsen millioner riks daler i riksbankens egna banksedlar, som utgör det förnämsta röreisemedlet inom lan: det, vara rätifärdigadt endast genom der omständighe:en, att vid beräkning af banksedelutgifningsrätten kassen intager första rummet och grundfondshypoteket eller garantin anda rummet i stället för tvärtom? -IDerna skiljaktighet kan visst icke hindra ;Iriksbenken att hellre tillhandahålla allmänna rörelsen ?dyra pengar än inga pengar?. Det må vara beqvämast, och bankorcglementet lägger intet hinderi vägen föratt genom strypning komma iavexlingen af riksbankens sedlar ett hastigt afstanna, men vi våga likvål hysa den åsigt att bankoreglementet icke heller 1ägger något hinder i vägen för sådana åtgärder, som ofelbart skulle leda dertill att banksedelstocken mindre hastigt inskränktes, såvida man icke vill strängt vidhålla den äsigt, att riksbenken endast behöfver taga hänsyn till skulle så försvåras attriksbankens egna låntagare till en väsentlig del blefve urstånd satte stt betala sina skulder till riksbanken, och riksbanken således, gervom att icke hafva medverkat till förmildrande af penningställningen, i sista handen drabbas af förluster. Det är godt och väl att riksbanken icke behöfver göra någonting för allmänna röreisen, och vi vilja ej anklaga herrar bankofullmäktige för pligUörgätenhet, om de från sin upphöjda ståndpunkt med likgiltighet se ned på hvad som pågår i landets penningmarkpad, men ingenting skall hindra oss ett uttala den öfvertygelsen, alt bankofullmöktige utan att rubba en rad i bankoreglementet skulle kunna väsentligen förmildra den skarpa indragningen af riksbankssedlar, och att dessa åtgärder jemväl skulle leda dertill att förlusterna på riksbankens egen utlåningsrörelse blifva mindre än cm det nuvarande systemet fortsältes. Låt oss tega elt exempel, som en hvar kan nppfatte, änskönrt ekalen är liten. Anteg att en enskild bank i någon af provinma antingen genom alt utvidga sin låneelse eller genom inköp af obligationer sedlar att den vanliga invexlingen deraf hastigt fördubblades. Beslutade då banketyrelsen, att ella invextade banksedlar ekulle dragas ur ortens rörelse, skulle ofelbart en kännbar förknappning i rörelsemedlet uppkomma. För ait undvika denna påtagliga : olögenhet, anse vi en sådan bankstyrelse ej sakna skäl att genom tillfällig upplåning eller genom begagnande af kreditiver söka mildra inströmmandet af egna banksedlar, å att banksedelstockens behöfliga reduktion : kunde blifva utsträckt öfver någon lämplig tidsperiod. Skulle en sådan bankstyrelse, il! stället för att söka mildra olägevheterna aflen starkare invexling, helt enkelt icke bevilja nya lån samt göra alla möjliga indragning.r, så skadade bankstyrelsen ellmänna rörelsen i orten i så hög grad, att barken sjelf möjligen kunde komma att göra stora förluster på ein lånerörelse. Men hvad som i mindre skala kan sägas om en provinsbank och dess förfaringssätt kan jemväl tillämpas på riksbanken, endast med den skilvsd, att banksedelinvexling icke frågakommer hos riksbanken för andra ändamäl än oundgängliga liqvider till utlandet. Den nu tillfälligtvis ökade invexlingen afriksbuvkesedlarne har tvenne orsaker: den första, att riksbankens styrelse nyligen ökade sedelstocken med ett par millioner, genom att för sina egna banksedlar köpa vexlar för detta belopp af riksgäldskontoret; denzendra, att den i utlandet inträffade finanskris kommit utländingen att enträget begära all den liqvid, som möjligen kunde erhållas. Som läsaren erinrar sig har den ärade insändaren under rubriken ef bankofullmäkige oberoende minskning i sedelstocken4 :pptegit 3,605,689 rdr under tiden från sista Mars till den 26 Maj. Siffran är ungeär densamma som vi uppgifvit, men vr kunna icke medgifva att denna hastiga minskning i banksedelstocken varit så allleles oberoende af herrar bankofullmäktige, y deras, af oss påpekade, åtgärd, att på RANE inköpa ett betydligt belopp riksväldskontorets vexlar vållade en större tillskning i riksbankens sedelstock, hvilken felbart bidragit till den timade invexlingen sf riksbankssedlar. Riksbankens styrelse san således icke fritaga sig från att hafva nedverkat till den häftiga fluktuationen i iksbankens sedelstock. Under vanliga förvållanden, då effärsförbindelserna med utendet äro ostörda, kan man låta riksbankens edelstock reglera sig sjelf genom att låta varje invexlad banksedel blifva liggande till less all invexling afstannar, men såsom örhållandena nu gestalta eig inom och tom landet, har allmänna rörelsen råkat nom tvenne eldar, hvilken obehagliga beägenhet vi lifligt önska, men knappt våga ioppas, den skall kunna uthärda. Barkoreglementet berättigar bankofullväktige att upptaga kreditiver i utlandet, ch bankofullmäktige äro i besittning af äntebärande obligationer, bland riksbankens illgångar upptagna för omkring 11,000,000 dr. Mäånne det icke skulle kunna vara en nöjlighet att med sådana resurser till sin isposition vidtaga sådana åtgärder, att dels yra pengar funnos att tillgå, dels riksbanens utelöpande sedelsiock mera afmätt nder en längre tidsperiod förminskades? Vi våga bysa denna mening, och attlemna ådana medel obegognade gifver skälig ansin egen ställning och ej oroa sig ö ver penningställningen i landet, äfven om denna ommit att utgifva så mycket egna bankmm mm mo m La 0 Dm v KA RA DY kärr Ft rr JA FRA AR I d d så edning till det åskädningssätt, som vil uti iksbavken endast se ett penningverk, hvilet omhänderhbafver statens och andra allnänna kassor, idker banksedelsutgifningsätten såsom näringsfång, utlånar sina fonEB n ti 1