NS äh Vs EDER VALV IB 85 SIST Associationsväsendet. jens Den stora industriens alltmera tilltagande katol vermakt har, i förening med den stegra; lefnadskostneden, äfven i vårt land bragt gata n så lävsge endast på afstånd hotande artrakt tarefrågan närmare den ståndpunkt, på vilken den ovilkorligen påkallar sin lösva ng. Det är den bittra, ör hvarje dag It tydligare framstående erfarenheten, att indiverkaren och arbetaren, hvar och enlå Rc verlåten till sina egna små hjelpmedellficer ch sin egen ringa ekonomiska styrka, må e gå under eller nedsjunka i hopplös fatgdom, som under de sednaste tjugo åren kans andra länder öfvertygat så många tänkan an e män af dessa tvenne klasser om nödvän-? igheten att förena de splittrade kralterna — il det gemensamma mål att förminska el-förli r upphäfva inflytelsen af nämnde olägenstitn eter. Det äv det inskränkta omfång, hvarti handtverkarne drifva sitt yrke, sx utör deras svaghet; skulle de då icke kunna pär; pprå större styrka genom ati förena sina ant må verkstäder till anläggningar af en sådan , torlek att de kunna konkurrera? Eller, om nen le icke ville gå så långt, skulle de icke,l fi senom att förena sig i de åtgöranden, somlaAn tå i förbindelse med deras egentliga verk-son amhet, såsom inköpet af materialier och den! Res ärdiga produktens afsällning, kunna upporinga dessa saker i tillräckligt stor skala?!pe Då de nu, hvar för sig, hafva ingen eller 4 ringa kredit, skulle de icke förenade kunnal gp erbjuda någon garanti för de penninglån, hvaraf de så ofta komma i behof, och hvarförutan de, obemedlade som de vanligen, då ren de först öppna egen rörelse äro, icke gunna Jöl utvidga sin verksamhet till det omfång, som) I oifver skälig behållning? Skulle de icke,öfv vidare, kunna inköpa sina lifsförnödenheter! GC. billigare genom att slå sina små tillgångar tillsamman och köpa i större partier? Det är väl oemotsägligt att allt detta kan ske, om sakerna bringas rätt å bane, om man verkligen vill hvad man kan och icke mera, om man hvarken gör för litet eller skjuter förbi målet. Föreningstanken ären af dessa sunda, fruktbara tankar, som, en gång väckta, oemotståndligen bana sig vägne till erkännande och verkställighet; och flere Ji tecken visa, att den tid icke är längt borta, ril då man äfven här i landet skall, i den!Fc fulla utsträckning, som förhållandena isan-9St ning påkalla, bringa den till utförande. Emellertid sakna våra arbetare den vana vid att förena sig och, för gemensamma ändamål, verkställa periodiska inbetalningar m. m. dylikt, som utgör ett grundvilkor för möjligheten att kunna afhjelpa gemensamma lidanden eller olägenheter; åtskilliga i sednare åren gjorda försök att bilda före-lkK niogar för uppköp af lifsförnödenheter hafva lr strandat dels emot arbetarnes tröghet och lj; obekantskap med fördelarne af en sådan association, dels äfven emot deras bristande ordentlighet vid de nödiga insättningarne,!h dels ock emot stiftarnes oerfarenhet och enli viss hos nybörjare i dessa angelägenhelter si icke ovanlig benägenhet att i ett enda före-la tag sammanföra en myckenhet olika asso-lte ciationsarter. Det är, med kännedom omld dessa fruktlösa bemödanden, och sedan åt-( skillige af den arbetande klassen, som kom-b mit till insigt om det trängande behofvet afli en sammanslutning inom denna klass, såln framt hon skall kunna komma i åtnjutande af de medborgerliga förmåner, hvaraf andra samhällsklasser äro delaktiga, förklarat 1 latt de icke, utan lednivg och räd 2afandra, 1 I mera vällottade samhällsmedlemmar, kunna lv I bringa sådana associatioaer till stånd, som lett Sällskap för Arbetareföreningars befrämjande I här bildat sig. Dess ändamål är, enligt l sällskapets nyligen af trycket utgifna stadI gar, icke att omedelbarligen verka för upprättandet af dylika föreningar, utan endast alt med upplysningar och råd tillhandagå I dem inom den arbetande klassen, som finI nas hågade att sluta sig tillsammans i för-l eningar till ömsesidigt bisiånd?; man kan Iderföre icke af detta sällekaps tillkomst I straxt vänta sig en myckenhet associationer t) bildade, utan beror detta fortfarande, såsom mö ar oci tol mA sr hittills, af arbetarne sjelfva. Men med denna afhållsamhet från ellt omedelbart ingripande i en angelägenhet, som gå uteslutande lrörer arbetarne sjelfva, har sällskapet, sö-Isom vi tro, intagit den rätta och enda fullt lämpliga ståndpunkten för den verksamhet -I på detta område, som ett samfund af, till icke ringa del, utom den arbetande klassen -I stående personer kunnat och bort intaga;: -I och den fördel, som denna klass häruti er-. hållit, att af mera bildade och med asso ciationsväsendet förtrogne personer kunna erbålla alla de upplysningar och råd, som . I erfordras för tillfredsställandet af dess önskningar och behof i denna väg, synes vara aså stor, att man billigtvis icke synes från -arbetarnes sida kunna mera begära. Om I sällskapet nu äfven, i öfverensstämmelse .med ett vid dess sednaste sammankomst, i framstäldt förslag, öppnar en byrå för emottagande och besvarande af de anmälanden och förfrågningar, beträffande bildandet af I. Jaf arbetareföreningar, som kunna af intresI serade medlemmar af handtverksoch ar. I betareklasserna framställas, synes det numera endast på dessa klasser sjelfva anel komma att bereda sig de fördelar, som ifrågavarande associationer medföra. Viövska .-lifligt, att sällskapets ledamöter icke må s tröttna i bemödandena för den vackra uppa gift, som de föresatt sig, samt att rätt 0 å många bland dem, som hafva vilja och för måga att offra en stund eiler åtminstone en :lringa penning för en stor samhäilsklasss . bästa, måtte sluta sig till sällskapet, hvilket under sin organisationsperiod måhända n I gjort rätt uti att bilda en mera sluten krets, men numera, om det skall uppfylla sitt änI damål, synes böra bereda sig en allmänal nare medverkan. Riksstånden hafva i dag vid middagstiden varit församlade till en kort stunds plena. I borgarestånd.t förkom endast bordläggningar, men i de tre andra stånden fattades beslut med enledning af några statsoch bevillningsutskottens framställningar. Sålunda blefvo genom de tre ståndensbeslut af rikete ständer bheviliade de båda i 63