Aftonbladet – 9 juni 1866, sida 3

bortat synts alldeles undanskjuten genom den hofande konflikten mellan Österrike och Italien samt preussiska förslaget till förbundsreform, har nu åter framträdt i första ledet genom Österrikes bekanta förklaring vid förbundsdagen. Uppenbarligen har det varit Berlinerkabinettets afsigt att genom oupphörligt framhållande af parlamentsoch reformförslagen samt den italienska rörelsen afleda Europas uppmärksamhet från tvistens egentliga källa: hertigdömena. Den vändning händelserna nu tagit och som gör denna fråga till den för lögonblicket mest brännande, måste derför vara alla preussiska kabinettets vänner högst oläglig, och de särskilda förbundsstaterna måste nu snart, om ej alldeles oförutsedda händelser mellankomma, taga verksamt parti I för eller emot Preussens annexionspolitik. l Just deri ligger den stora betydelsen af Österrikes förklaring. Genom frågans öfverlemnande till förbundsdagen ha alla mindre stater fått en bestämd basis att stå på, och denna blir så mycket säkrare geoom vissheten att de kunna påräkna Österrikes obetingade bistånd i striden för förbundets federativa karakter i motsats till den preussisk-tyska enhetsstaten. Hittills ha endast Sachsen, Wärtemberg, Hessen-Darmstadt och Nassau bestämdt slutit sig till Österrike och förkastat all neutralitet. Hädanefter skola utan tvifvel äfven andra stater, som hittills hållit sig tillbaka (särdeles Baiern, Baden, Hannover och Kurhessen) ansluta sig til! den antipreussiska koalitionen. Från Baiern erfar man att regeringen ökar armen med ytterligare 18,600 man. Storhertigen af Baden; har i dessa dagar haft en sammankomst med konung Johan af Sachsen, och Hannover och Kurhessen ha bittills efter bästa förmåga sökt undvika att ikläda sig några bestämda förpligtelser till sin mäktiga preussiska granne. Kurfursten af Hessen har nu inkallat ständerna till den 11 dennes, ett steg, som just i detta land vittnar att ovanliga saker måtte vara å färde. Hannover skall ha afgifvit en något tvetydig förklariog till Berlinerhofvet, att det nemligen icke ville deltaga i något exekutionsbeslut mot Preussen, men icke heller kunde undandraga sig uppfyllandet af sina pligter mot förbundet (d. v. s. deltaga i den af förbundet beslutada exekution). I första kammarens session den 4 dennes beslöts föröfrigt ingå till konungen med en adress, hvari kammaren uttalar sitt förtroende för regeringens hittills följda förbundstrogna politik. Neue Allg. Zeit. offentliggör ett bref, som kommit grefve Bismarck tillhanda, hvari en person erbjuder sig att om han erhåller erforderliga medel begifva sig till Osterrike och mörda den beryktade banditen Benedekt. Om detta försök skulle kosta honom lifvet, begär han blott att hans mor måtte erhålla understöd af allmänna medel. Då konungen af Preussen för några dagar sedan höll revy med en del trupper, framrusade plötsligt en synbart vansinnig person och framstörtade ned för konungen, omfattade hans knän och förklarade att han haft en uppenbarelse af jungfru Maria, som ålagt honom besvärja konungen att icke börja något krig. Mannen säges varit en yngre tjensteman. Händelsen väckte naturligtvis stort och obehagligt uppseende, men man lyckades snart bortföra den olycklige. Generalkongregationen i Venedig har protesterat mot österrikiska tvångslånet såsom orättvist och under närvarande förhållanden omöjligt att indrifva. RYSSLAND. Tidningen Moskowskia Wädomosti, som efter tre varningar indrogs, sedan redaktören envist vägrat intaga ett officielt dokument, har börjat utkomma igen. Inrikesministern har nemligen, i anseende dertill, att för staden Moskwa, som endast eger en dagligt utkommande tidning, äfvensom för de personer i skilda landsorter, hvilka äro vana att erhålla tidningen Moskowskia Wädomosti, denna tidnings fortfarande är af nöden, bifallit universitetsstyrelsens begäran att få l 2anförtro redaktionen åt professor Ljubimow, tills tidningen kommer att bortgifvas på ny entreprenad. SYD-AMERIKA. Rörande spanska flottans misslyckade bombardement af Callao meddela nu amerikanska tidningar åtskilliga intressanta detaljer. Spanska eskadern förde omkring 240 kanoner, mest 32-pundare; Numancia äfvensom korvetten Vencidora voro armerade med 68pundingar; de peruanska batterierna räkI nade tillsammans 45 kanoner, deribland 5 Blakelys 450-pundare och 4 Armstrongs 300pundare; de öfriga 32-pundare. Sjelfva striden skildras i ett bref till Newyork Herald sålunda: Den 1 Maj randades, men en tjock dimma skymde utsigten öfver staden, hvarför den spanske amiralen uppsköt bombardementet, tills hon hade skingrat sig. Pernanernas vester och norr om staden Callao belägna försvarsanstalter, som .I nu skulle mottaga elden från 6 spanska fregatter, hade länge varit beredda derpå. Kanoner af den gröfsta kaliber och nyaste konstruktion, Armstrongs och Blakelys, hade ditskickats från England. De flytande försvarsmedlen bestodo af I pansarångfartyget Loa, monitorn Victoria och 3 ; I kanonbåtar af trä. De peruanska kanonerna, om ock till antalet få emot de spanska fregatternas bredsidor, uppvägde, dock dessa genom sin groflek, och om de blott rätt sköttes, måste stridens utgång blifva tvifvelaktig; emellertid var just öfning vid kanonernas behandling nåfoh som felade peruanerna, hvarför det var att efara, att de icke skulle bestå profvet. . På morgonen den 2 Mcj hade allt gestaltat sig till spanionernas fördel. Dimman från den föregående dagen var försvunnen. Kl. 11 gaf Numancia tecken att lyfta ankar, och straxt derpå voro de sex fregatterna stridsfärdiga samt bildade sin anfallslinie på två kolonner. Den mot i de norra fästena bestämda kolonnen bestod af ) skeppen Villa de Madrid, Almanza och Berenguela, och den, som skulle angripa de vestra fästena, af fregatterna Numancia, Blanca och 1 I Resolueion. Mellan båda kolonnerna placerades fkanonbåten Vencedora för att vara till hjelp, i l a a händelse något at de i striden inbegripna fartygen skulle blifva odugligt. Kl. 114. m. lossades det första skottet från batteriet n:r 2 mot Numancia, som genast besvarade det. Efter 5 minuter var kampen i full gång; skotten från fartygen följde tätt på hvarandra, ja alltför tätt, och förrådde, att befälhafvarne icke läto behörigen rikta kanonerna. Elden från batterierna var i början långsam och osäker, men snart fann man den rätta distansen, och deras tunga kulor slogo in i de spanska fartygen. En halt: timme efter stridens hörjan gaf Villa de Madrid en signal, hvarpå Vencedora ilade fram och bogserade henne ur elden. Hon måste hafva lidit någon skada på maskinen, emedan ångan utströmmade från alla delar af skrofvet och insvepte det i tjocka moln. Nästa fartyg, som gaf vika, var Berenguela, hvilket långsamt He ar elr ungefär 20 minuter efter Cd de Madrid. Berenguela hade haft att uthärda en skarp eld från batterierna n:r 8, 9 och 10 jemte en korseld från batteriet n:r 5. När hon passerade förbi de nordamerikanska krigsskeppen, märkte man, att ett skott ur en refflad kanon hade inträngt tätt öfver vattenlinien på babords sida och gått ut igen på styrbordssidan 1under vattenlinien. Hon tog in mycket vatten, yr och manskapet icke blott arbetade vid pumpar ne, utan öste äfven vatten med pytsar. Beren. I guela kom icke mera med 1 striden, h en icke 11 desto mindre fortfor med den största liflighet. Aj Vid half 3-tiden på eftermiddegen dArogo sig st) Blanca och Resölucion tillbaka för flt-reparerå .I några skador, men intogo snart igen sina posi. tioner, dem de bibehöllo till stridens slut. Kort efter kampens början flög det peruanska batD I teriet n:r 3 i lufted, och i batteriet nr 7 blef elden 300-pundiga Armstrongskanonen demonten rad vid första skottet; annars gick allt sin gilla gång på peruanernas sida, under det deras väl riktade eld blef allt mera förhärjande: Småningom insågo spaniorerna, att de skulle komma el till korta, och för åskådarne blef det klart, att t) de skulle illa ti draga sig t US re 4