Men mamma, jag har också mina känsIlorX, sade Cyntia. Pratt Allt är ju så bra uppgjordt och lordnadt nu. )., Således reste man på den utsatta dagen. IMr Gibson visste naturligtvis af ett man förJändrat tankar, men han var så missnöjd både Imed Cyntias och hennes mors likgiltighet för den oväntade vänlighet squiren visat dem Jatt han ej brydde sig om att fråga hvarken Tnär de ämnade fara, eller (när sh kommit ifyl ttagna. Men oaksa var ban dock i sjelfva verket litet nyfiken att få höra huru besöket aflupit, och sökte första till: fälle stt obemärkt fråga Molly derom. XOch ni voro således vid Hamley i går? Ja; squiren väntade dig också, pappa.s Jag tänkte först följa med, men jag ändrade tankar jag, som andra. Jag vet ej hvarföre just fruntimmer skola hafva privilegium på att vara nyckfulla. Nå, hur gick det? Godt; förmodar jag, ty både din mor och Cyntia voro vid förträffligt lynne i går. Ja, den käre gamle squiren var i sina bästa kläder och sitt bäste lynne och var så vänlig och artig mot Cyrtia, och hon såg så söt ut der hon gick arm i arm med honom och hörde på hans beskrifningar på berrgårdarne och åkrarne, Mamma var trött och ville ej gå ut med oss; de andra voro således mycket tillsammans och tycktes komma väl öfverens. Och min lilla ficka spätserade för sig sjelf? . Ja — åh, jag är ja alldeles som hemma, der, och dessutom — naturligtvis —X Molly rodnade starkt och sfelutade icke meningen, Tror du att hon är honom värd?4 fråpade doktorn, som om Molly verkl n sogt vat hön menade. (Forts)