Aftonbladet – 4 juni 1866, sida 3

UTRIKES ! FRANKRIKE. Enligt -La France för den 1 Juni skall kongressen (?) hålla sitt första möte före utgången af innevarande vecka. Ett rykte säger, att kejsaren skall ejelf närvara vid detta första möte. Alla svaren på inbjudningsskrifvelserna försäkra, att åtgärder blifvit vidtegna, hvarigenom nägra fiendtligheter ej skola ega rum förrän kongressen fattat definitivt beslut. I lagstiftande kårens session den 28 Maj antogs den nya lagen rörande telegrafväsendet. Glais-Bizoin ville att priset för enkel depesch skulle från 1 Januari 1867 bestämmas till 20 centimer, men regeringens kommissarie förklarade att detta var omöjligt, emedan man hvarken egde tillräcklig materiel eller personal för att inom så kort tid upprätta en telegrafijenst, som kunde tillfredsställa alla de anspråk man då skulle göra på telegrafverket. — Den nya lagen träder i kraft den 1 Juli. Temps och Opinion Nationale meddela en adress från Pariser-studenterna till Tysklands och Italiens studenter, hvilken i Quar tier Latin fått flera hundra underskritier. Parisarne uppmana sina tyska och italienska bröder till kamp mot alla dem gom väldföra frihet och menniskorätt mot dem som vilja i evighet bibehålla folken i träldom, okunnighet och elände — i en sådan kamp vilja de parisiska studenterna följa sina ty ska och italienska bröder, till en sådan strid uppmana de sina bröder i Tyskland och I:ahien, ty en sådan kamp är just det nittoude århundradets heliga uppgift. Ett krig för denna uppgift skulle bli det sista nfgörande, ty sedan förtrycket vore tillintetsjordt, fördomarne försvunna och den s0ciala rättvisan en verklighe. — hur skulle väl sedan menniskorna komma på den tanken att slagta hvarandra? Deras intresse ligger klarligen ej i dessa vilda strider, utan i freden, i förbund och i broderskap. I Hotel de Londre? i Paris göras alla lagar enrolleringar af unga män för Garibaldis frikårer. ENGLAND. Det ändringsförslag till reformbillen, hvilket i underhusets möte den 28 Maj mot rexeringens önskan antogs med en majoritet ut 10 röster (248 mot 238), var framstäldt f sir Reginald Knightiey och gick ut på utt vidtaga åtgärder mot korruptionerna vid ralen. Gladstone airådde underbus:t från utt gifva sitt bifall till detta ändringsför log. Times yttrar rörande denna omröstring: ?Debatten var kort och lifvad, huset frigt och upprördt, jublet öfver den vunna egern var ofantlig och detta allt på grund ut ett andragande, eom af högst få tillagts ågon verklig betydelse; denna betydelse måste också sökas blott deri, att den liksom det flytande halmstrået visar strömmens iktning. Det var en präktig seger, men len kommer ej att få några resultater?. Lord G. Grey förklarade efter ändringsförlagets antagsnde, att regeringen hemställde ill husets afgörande, om det ville fortsätia liskussionen eller förkas:a hela förslaget. Man beslöt sig för att fortsätta och ett af apten Hayter inlemnadt ändringsförslag blef att på dagordningen. Hayter hör till der iberala partiet, men hans förslag går dock t derpå, att förkasta hela reformbillen ch detta avses säsom mycket farligt för