Aftonbladet – 4 juni 1866, sida 2

— Meteor. Från Wisby berättar Gotlands väns T:duing: Torsdagen den 24 Maj kl. nellan 6 och 7 e. m. observerades hä stäles en meteor, som med stark fart kom från vordvestliga delen af himlahvalivet och fortatte sin väg åt sydost till. Meteoren hade ;n diameter uf omkring 6 tum samt var forsedd med en lysande svans af 2 alnars längd. är den som det tycktes hunnit på andra sidan af stadsmuren kreverade den och uppöste sig i otaliga smästjernor, som emellertid enart slocknade. Någon knall hördes ej. — — Franska skolförhållanden. Association philotechoique? hade den 29 Maj sitt årssammanträde i Paris och ministern för allmänana undervisningen, hr Duruy, höll vid detta tillfälle ett tal, i hvilket han re:ogjorde för associationens verksamhet icom landets 89 -epartementer under det slutade skolåret. Denna förening stiftades 1848, men tog ny fart 1865, förnämligast i an!edving at kejsarens yttrande vid öppnandet af ngstiftande kärens sessioner: för att ät den allmänna omröstningen gifva dess fulla betydelse, för att krafugt föra Frankrike tramåt på de fredliga sysselsättningarnes bana, önskade jag aut hvarje valman kunde j-lf skrifva sin valsedel, utt hvarje arbetare kunde föra sina räkenskaper, att hvar och en af mi:t folk kunde läsa en god bok, som vore till nyt:a för hans yrke eller för hans förstånd. Trettiotusen för saken intresserade personer, säger hr Dnruy, satte sig beslutsumt till verket och de ha i 22,947 kommuner Öppnat 22.980 aftonskolor för fulivuxne karlar och 1706 för qvinnor, eller tillsammans 24 686 nya skolor, hvilka i medeltal gitvit 150 lektionstimmar. Dessa skolor ha besökts af 42 567 qvinnor och af 552,939 karlar, af hvilka största antalet beturn sig i den äldern, då erfarenheten lärt dem lifligt inse hvad en försummad undervisning betyder. Äfven gamla män ha åtnjutit undervisning i dessa skolor. ?Min sondotter gifter sig till våren?, sade en gammal gubbe, Poch det skulle vara så roligt om jag kunde skrifva mitt namn på äktenskapskontraktet.?. På detta sätt ha vi fått nära 600,000 elever, något som öfverträffat mina djerfvaste förhoppningar. Fyratusen af dessa skolors stifiare hafva ur egen börs betalat eldning, lysning, materiel, ja till och med de för eleverna nödiga böckerna d. v. s. de ha lagt 91,000 franes till den gåfva de gjort af sitt vetande, sina ansträngningar, sin dyrbara tid. Af dessa 600 000 elever, fortfar undervisningsmieistern, hade nära 250000 ej fått någon undervisning eller ninstone högst ringa, 62 000 ha lärt sig x, 102.000 ha dessutom lärt sig rkrifva och nära 200000 ha lärt sig räkn . De audra 350 000 ha förkofrat sig i det vetande de förut hade: i rättskrifning, ritning, bokföring, aritmetik, elementerna af geomes tri, historia, geografi och sång. Se der hvad Frankrike vunnit på några månader! utropar ministern, och han slutar sitt tal med fölljande ord: ?Lätom 03s förena os3, M. H., för Jutt understödja suveränen i en af de ädlaste uppgifter han satt sig före: folkets äterlösning genom uppfostran. Studierna äro lockså en gudsdyrkan och skolan är ett temI pel: kunskapen leder till Gud, emedan hon Jentigt den fysiska ordningen förer till sanning och enligt den moraliska till rättvisa. eten