Aftonbladet – 2 juni 1866, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Enropeisk civilisation i Japaz. 1 2-1errättelser från Japan förmäla, att den europeiska civilisationen alltmer och mer vinner insteg i detta land; sålunda skola trupperna ekiperas på europeiskt sätt, hästar skola användas till äkerbruket och till körning, i stället för att vara uteslutande förbehållna för kejsarens, adelns och krigarnes bruk, slutligen skola japanesarne kunna kläda sig på europeiskt sätt. — En ofelbar råttfälla har p len sednaste tiden börjat användas i Tyskland. Öfver en omkring 3 fot hög och vattentät tunna utan lock binder man ett ark styft papper och lägger ett bräde från golfvet upp till den öfversta kanten af tunnan, så att råttorna lätt kunna komma upp på densamma. På papperet lägger man ett eller annat af råttorna omtyckt födoämne till lockmat. Under de första dagarne vill ingen råtta röra vid densamma, men efter någon tids förlopp förtära de den utan tvekan. är man märker detta, fyller man tunnan till omkring 8 tums djup med vatten och ställer i detta en vanlig tegelsten på högkant. Derefter gör man en skåra, i form at ett kors, i papperet och lägger åter lockmat ofvanpå detta. Så snart en råtta då besöker sin vanliga foderplats på tunnan, faller hon i vattnet och söker sin räddning genom att taga plats på stenen. En annan rätta skall då snart följa efter, och då äfven hon vill rädda sig på stenen, som blott har utrymme för en af dem, uppstär en häftig strid mellan begge, under hvilken de utstöta sitt kända skrik. Råttorna äro ej allenast mycket nyfikna, utan äfven mycket stridslystna djur, och så fort andra råttor få höra skriket, störta de sig i verkligt raseri i tunnan, för att deltaga i striden. Hvarje ny deltagare bidrager till skrikets ökande, och alla i grannskaper varande råttor skynda dit att gå sin undergång till mötes. En msändare i Hamburger Gewerbeblatt har ?på en spanmålsvind, der råttorna, oaktadt man försökte många utrotningsmedel, i flera år drifvit sitt spel, fångat 53 råttor på en enda natt och derigenom alldeles utrotat lem?, OPRAH AE