Aftonbladet – 1 juni 1866, sida 3

A. dra väfverskor, om jag så vill.? Result tet af detta besök var bilanndet af ett b lag, hvilket inköpte den plats, der Rydb holm nu ligger, och 1834 hade det törs mekaniska bomullsväfveri i Sverge sett dage Detta företeg, på hvilket den unge fabrik Ilidkaren grundat så stora förhoppningar. ht Ilikväl på att bli hans ruin. Vare sig g 1. nom felaktiga anordningar eller missey ynande konjunkturer -alltaog, bolaget til et skyndades snart den ena förlusten elter de andre, och Sven Erikson, som femton : efter det han med sina första garnbundt: vandrat hem från Göteborg, funnit sig va Jen välbehällen man, stod på en gång I branten af sin undergång, Under dessa fö .tviflade omständigheter öfvertog han febr ken ensam. En onnan skulle ?kastat yxa i sjön?, men Sven Eriksson hade dertill få mycket stål i sinnet; han beslöt att änn en gårg pröfva lyckan, och denna, ?soi står de djerfvom bi?, log snart åter em bonom. Under gynnsammare konjunkture gick nu rörelsen sin jemna gång unge:är e tiotal af år. Hemma på fabriken gingoni gra hundra väfstolar och på bygden arbe tade de femtonhundra vätverskorna spar sagdt dag och natt. Att en betydlig be hållning häraf skulle uppstå, är naturligt och ännu en gång fann Sven Eriksson fö gudt att utvidga sig. På så sätt uppstod lefier hvarandra Svaneholms och Wiskafor väffabriker med tillsamman tusen väfstolar Värningen på sjelfva Rydboholm upphörde nu, och de gamla fabriksbyggnaderna för ändrades till särgerier, blekerier, tryckerie: och öfriga för appreteringen nödvändiga in. rättningar. Under samma period uppstod älven under hans auspicier Rydahls fabrik. ett spioneri med 16,000 spindlar, i hvilket han till en början ingick såsom störste del. egaren. Han nedlade dock ej hela sin förmögenhet på fabriksanläggningar. En mängd spridda bondhemman inköptes så emåningom i den kringliggande trakten, så att han vid sim död befann sig egare af en stor del af Kionarumma och Seglora socknar. Han dog på Rydbyholm, dit han dock flyttade först för femton eller sexton år baka. Den öfriga tiden bodde han i Kiona Rätiaregården, dit han flyttade, då hen 1825 ingick äktenskap med sin pu ef terlefvande maka. Hur solid hans förmögenhet är bevisas bäst deraf, att hvarje af de sex barnen genast erhåller femtiotusen rd., under det enkan, enligt samma testamente, skall sitta i orubbadt bo och rörelort EV EE te sen gå sin gilla ;åvg. Hans efterlemnade förmögenhet uppskattas till vida öfver en million. ängen skall måhända af denna skildring iro Sven Eriksson hafva varit en gnidare, elter åtrinstohe en som såg på sitt eget ästa. Ingen föreställning är dock skefh hans bortgång skulle då ej af oss pmärksammats. Tvärtom, han var, som man säger, en frankx karl. Lefva och låte lefvat var hans grundsats. Med det mest gästfria hus var hans pung aldrig sluten för allmännyttiga företag. Femtwotusen rdr till Borås-banan äro ett af bevisen härför. Då nöden i Mark, under det amerikeneka kriset, var som störst, stod hans namn först på de listor, som cirkulerade för att bereda den fattiga befolkningen något understöd, och hjelpen gals ej här i tiotal uten hundrajals tunnor. Vi hafva hittills skildrat den rike mannen med det förslegna eflärshufvudet, vi hafva ielat om den gästfrie mannen, vi hafva taat Om grundläggaren at en för vårt land ny industri, bvilken han sjelf fick se utvecklas till den mest förvånande grad), men ännu ba vi ej nämnt det som länder honom såsom: nenniska till berömmelse. Sven Eriksson var nemligen en god husbonde i deita ords! ackraste bemärkelse. Mycket skulle kunna ! ägas härom. Grannlagenheten bjuder oss lock att vidröra detta ämne med lätt hand. Ott för mycket omoridande al hvad han gjort denna väg skulle till och med profanerv både bans minne och saken. Vare således og sagdt, att ingen af hans underhafvande ägonsia gick ohulpen ifrån hans dörr, och ade han någon ärelystrad, bestod denna ti att alltid hafva de bäst underhållna reaturen och de frikostigast aflönade torarne, och det säkra är att hade Sverges rbetande befolkning många sådana husönder, skulle det ej finnas en enda emirant bland denna klass. mm mm mm oo tibi ) På Borås tullkammare stämplades 1856 elfva millioner alnar handväfda tyger, deraf tvåtredjedelar bomull. a Pflädactfmadtfafa armen sve Dan 3 AOL24A