Aftonbladet – 1 juni 1866, sida 3

a-Jom den mellan de båda stormakterna ut c I brutna striden och huru konungen gjor dlsit bästa att bevara freden. Ännu vill ha il väl icke uppgifva allt hopp om att Tysk ttjland skall kunna förskocas för ett inbör . ides krig, men anser dock att Baiern måst är befinna sig i den ställning att det, troge vi Ipligtens och äravs bud, kan värna förbunds )ratten, nationens intressen och sin egel sjelfständighet. Jeg har derföre, säger tt I nungen, anbefallt armens mobilisering oci p l inkallat landtdagen, för att genom des medverkan och samtycke knnna vidtega fö jofvanvämnda ändamäl nödiga åtgärder. — Semtidigt härmed ha äfven Hessen-Darm stadts ständer blifvit inkallade i anledning af armens mobilisering. Det tal, hvarmet ministern v. Dalwigk öppnsde mötet, ä ännu bestämdare än det baiereka, och sä ger alt det unter närver nde omständighe er är en pligt tör hvarje tysk regering oct folk att vara redo att afvärja våld, frår hvilket håll det än kommer. Slutligen he ter det att boppet om en fredlig bilägg ning ör mycket svegt, att nödvändigheter alt fatta ett beslut blir för hvarje dag större, samt att storbertigen derför anbefallit armåns mobilisering. — Äfven sachsiska landtdsgen har blifvit inkallad och -löppnades den 28 Mosj af konungen personligen med ett tal, hvari han redogör för den politiska ställningen, samt begär penIningmedel för vidtegande af nödiga förI svarsåtgärder. Underrättelsen att prins Alexander af Hessen skulle vara utnämnd till öfverbefälhafvare för åttonde förbundskåren samt ge neralissimus för alla österrikiska trupper utom kejsarrikets gränser motsäges af den officiella Darmst. Zeitung. Regeringarne i Darmstadt och Stuttgart lära varit ense om hans val, men Baden satte sig bestämeat deremot, ehuru ksbinettet i Wien gjorde de största anstränvgninogar att förmå siorhertigen !ill ett annat beslut. Augsb. Allg. Ztg. påstår att i Baden finns ett storkt preussiskt parti under förre ministern Roggenbachs ledning, hvilket på sednare tiden skall ha vunnit stort inflytande. Dess fält rop är neutralitet?, och man fruktar att det i deputeradekammeren skall förmå gevomdrifva en vägran till omkostnaderna för armens mobilisering. Kejsarens af Österrike krigsmonifest till sina folk lärer redan ligga färdigtryckt i många tusen exemplar, för att i det afgörande ögonblicket genest kunna publiceras. — I Prag bar en dagarder blifvit utfärdad af föllumarekalk Benedek, hvaruti nordarmen anbefalles att i händelse af krig respektera enskild egendom i fiendens land samt bevara det goda rykte Österrikes trupper i detta afseende redan förvärfvat. ITALIEN. Om Pariser-konferensen icke snart åstadkommer en lösning ef Venetianska frågan, så kommer, innan man vet ordet af, en sammandrabbning att ega rum vid Po eller i Adriatiska hafvet. Italien vill icke vänta längre än det kan, och hvad ansvaret för anfallet angår, yttrar Opinione följande: : Österrikes plan är omisskänneligen den, : att geut emot oss hålla sig på defensiven ! och kasta hela sin tyngd på Preussen. Men denna plan skola vi afbugga med svärdet. , f j Male RK TT Re legs ef öN Vi erinra oss dervid Montesquieus grund sats: ?Den verklige upphofsmannen till kriget är icke den som förklarar det, utan jen som gör det oundviklizt.? Från Florens skrifves till Patrie, att fran:;ka och preussiska sändebuden vid italienka hofvet den 23 Mej afeändt vigtiga deoescher till Paris och Berlin. Rörande alla rhandlingar, som föras genom utrikesvinistören, iakttages den djupaste hemligret. Minister-presidenten Lamarmora skall :mellanåt rentaf stänga in sina embetsmän, om måsie arbeta dag och natt och icke en sång få lof att besöka sina familjer. SPANIEN. Från Madrid telegratferas den 26 Moj:r Est cirkulär från statsministern till Spaiiens representant i utlandet utvecklar de I runder, på hvilka Valperaisos bombarde-, nent kan försvaras, och tillägger, att Spa-s k s a ien ständigt vore beredt att sluta en äroull fred. Eoligt Parisertidningen Francels kola Fronkrikes och Englands regeringar i ordra ersättning för den skada, som amiral , lendez Nuiies tillfogat den neuirala egenomen. Endast engelsmännens förlust uppfi år till omkring tjugu mill:oner piaster.? h RIKSDAGEN.