Aftonbladet – 28 maj 1866, sida 6

i sju år och ännu sju för belöningen af hen. nes hand. Det var icke så roligt att nu taga afsked af henne och resa bort i hela två år, och han undrade mycket om det skulle vara orätt att, innan han for, underrätta hennes mor eller kanske henne sjelf om sina känslor och förhoppningar, utan att begära något svar — ja, till och med afböja ett sådant. Var det icke nog att hon visste huru ömt hon var älskad, huru i alla faror och svårigheter tanken på henne skulle vara hans ledstjerna o. 8. v., 0.8. V. Ty med en älskares vanliga rikedom på fantasi kallade han henne ömsom en stjerna, en ros, en gudinna, en hexa, en engel, en sjöjungfru, en näktergal, en sirn, alltefter det skiftande ljus, hvari hon visat sig för honom. TRETTIOFFJERDE KAPITLET. Frieriet. Det var tidigt på eftermiddagen. Molly hade gått ut att spatsera. Mrs Gibson var ute för att aflägga några besök. Cyntia hade ej haft Ivst att åtfölja någondera. En daglig promenad var för henne icke så oundgänglig, som för Molly. På en särdeles vacker dag, eller med ett behagligt mål för sin vandring, eller eljest, då det föll henne in, kunde hon gå huru långt som belst, men detta var blott undantagsvis; i allmänhet tyckte hon föga om att blifva störd i sina sysselsättningar inom hus. För öfrigt skulle visst ingen af damerna hafva gått ut, om de vetat att Roger var i närheten, ty de hade hört att han före sin afresa blott skulle göra ett kort besök i hemmet och alla ville gerna säga honom farväl. Men de trodde ej att han skulle komma till Hamley förrän följande vecka, och derföre väntades han af ingen.