Aftonbladet – 28 maj 1866, sida 5

ett så vigtigt steg, utan att rådfråga sin far. Han ville ej att den sednare skulle behöfva oroa sig öfver utgången af denna sak, så länge den var oviss —detta var ett skäl. Ett annat var att han kände, och visste att ingen annan kunde känna det så väl, att han härigenom inträdde på den bana, som bäst passade honom. Derpå öfvergick han till penningaffärer. Hau sade att han väl visste huru mycket det kostat å hans far att nödgas öfvergifva sina påbegynta arbeten till åkerjordens förbättrande, hvarföre han, Roger, lyckats få upplåna en tillräcklig summa för att vid hans återkomst utbetalas af hans då uppburna arvode, hvilken summa equiren nu efter behag kunde disponera. Vidare sade han sig hafva på vissa år försäkrat sitt lif, för att skaffa säkerhet för penningarne, ifall han ej skulle öfverlefva den för resan utsatta tiden. Mr Gibson lade bort brefvet, utan att säga ett ord. Squiren yttrade heller ingentiog. Slutligen sade doktorn: Han får betala en vacker summa i premier, då han vill försäkra sit. lif kort före en sådan resa. Hans har sitt stipendiumX, sade squiren, litet nedstämd vid denna anmärkning. Ja, det är sannt, och dessutom är han så stark och frisk, som det är möjligt att vara. Jag skulle önska att jag kunde säga allt detta till hans morX, sade squiren halfhögt, : Det tyckes vara alldeles afgjort nuX, sade mr Gibson, mera såsom svar på sina egna tankar, än på equirens ord. . Ja, och de ämna ej låta gräset växa under hans fötter. Han skulle ge sig af, bara han kan få sina vetenskapliga instrumenter och inrättningar färdiga. Jag önskar nästan att han ej behöfde resa. Ni är ej heller riktigt belåten dermed, doktor? Jo, det är jag, sade mr Gibson i gladare ton än förut. Det kan ej hjelpas nu utan att skrämma upp dem allesammans, tänkte han inom sig, men han sade blott: Jo, squire, jag anser det som en stor heder att ha en sådan son. En yngling på re, fyra och fjugu år, som på mer än ett sätt utmärker sig och sem dertill i sitt hem är så enkel och vänlig, som hvilken annan 0sse utan hans förtjenster — icke det rinsaste högmodig — det är verkligen sältsynt. Ja, ja, han är i dubbelt mått en son för