mig — och Osborne deremot som i hela sitt lif högmodats öfver snart sagdt ingenting! CSeså, squire, låt oss ej tala så om Osborne; vi kunna ju gerna berömma den ena brodren utan att nedsätta den andra. 0Os-borne har ej haft den starka helsa, som så betydligt underlättat Rogers arbete. Jag träffade häromdagen en person somkände hans lärare vid Trinity, och naturligtvis begynte vi tala om Roger — det är icke hvar dag man kan räkna en senior bland sina vänner, skall jag säga, och jag är nästan -Jika stolt öfver gossen som ni. Rogers lärare skall hafsa sagt att hans ovanliga framsteg kanske till hälften berodde på hans starka helsa, som tillät honom att utan olägenhet arbeta mera och ihärdigare än de flesta andra. Han sade sig aldrig hafva funnit någon med större arbetsförmåga än Roger och ingen som efter så kort hvila kunde med friska krafter återgå till arbetet. Jag, såsom läkare, tillskrifver hans öfverlägsenhet öfver Osborne helt och hållet den förträffliga helsa hvarmed naturen utrustat honom och som Osborne saknat. Osborne hade kunnat vara lika så frisk, om han bara varit litet mera ute i fria luften, sade squiren; men han bryr sig aldrig om att röra på sig, om ej för att fara till Hollingford en och annan gång. Jag vill väl hoppas, fortfor han med en misstänksam blick på mr Gibson, Satt han ej springer der för någon af era flickors skull? Jag vill visst ej vara ohöflig möt er, det vet ni väl, men Ösborae skall ha egendomen och mäste gifta sig till pengar, om han skall kunna behålla den, Jag vill ej att Roger skall gifta sig för pengar, men Osborne är äldste sonen, som ni vet. Mr Gibsons panna öfverdrogs af en skarp rodnad; ett ögonblick var han nära att blifva uppbragt. Men han påminte sig att squiren dock till en del hade rätt, ban ihågkom deras gam.a vänskap och om han svarade litet kort, svarade han dock icke ovänligt. Jag tror ej något sådant är i fråga. Jag är icke mycket hemma, men jag har aldrig sett eller hört minsta antydan om dylikt. Vid första anledning skall jag underrätta er,? BSeså, Gibson, blif icke ond! Jag är glad att gossarne hafva ett godt och trefligt umsädge och jag är tacksam både mot er oeh er hustru derför. Bara icke kärleken kom. mer med i spelet. Den kan ej leda till nåsot godt. Det är alltsammans, ser ni, Jag