Aftonbladet – 28 maj 1866, sida 3

24 ega rum hos Drouyn de Lhuys för att rådgöra om grundvalen för de förhandlingar, som skulle ega rum på kongressen, ifall denna skulle komma till stånd. Hufvudredaktörerna för BSiecle och Opinione Nationale, hrr Havin och Guroult, hafva i dessa dagar varit kallade till kejssren, som samtalade med begge samtidigt. Dessa tidningar äro, som bekant, de mest spridda demokratiska tidningar i Frankrike, och det är naturligt att deras krigiska artiklar ådraga sig större uppmärksamhet efter de begge redaktörernas audiens hos kejsaren. År 1859 bidrogo dessa tidningar utomordentligt till att väcka hänförelse hos franska folket för kriget i Italien. La Libert, Emile. Girardins nya organ, meddelar en tidstafla från 1859 till vägledning för dem, som antaga att utsigterna till fred skola vara så stora nu, emedan makterna nu underhandla om en kongress. De data, som anföras, äro följande: 1 Januari 1859: Kejsar Napoleon fäller några yttranden vid mottagandet at diplomatiska kären, hvilka bebåda att en konflikt snart skall uppstå mellan Österrike och Italien. — 1 Februari: Den vidt bekanta broschyren ?Napoleon III och Italien? offentliggöres och förordas af Moniteur. — Den 235 Februari: Lord Cowley reser till Wien i ett uppdrag för engelska och franska kabinetten. — Den 7 Mars: Moniteur meddelar, att en kongress skall sammanträda på förslag af Ryssland. Man skall i denna kongress förhandla om den italienska frågan. Kejsar Frans Josef utfärdar en krigisk order. — Den 20 April: Moniteur offentliggör den grundval, de fem stormakterna antagit för förhandlingarne. — Den 22 April: Österrike nekar att underkasta sig de beslut, som kunna bli fattade af den problematiska kongressen. — Den 25 April: Ett lagförslag framlägges för lagstiftande kåren om upptagande af ett län å 500 millioner francs. — Den 3 Maj: rankrike förklarar Österrike krig. — Den 12 Maj: Preussen och England förpligta sig till neutralitet. — Den 20 Maj: Slaget vid Moantebello. — Den 4 Juni: Slaget vid Magenta. — Den 8 Juni: Slaget vid Melegnano. — Den 24 Juni: Slaget vid Solferino. — Den 7 Juli: Ett vapenstillestånd afslutes mellan de krigförande makterna. — Den 11 Juli: Freden i Villafranca. Engelska tidningen Manchester Guardian vill weta, att genom ett hemligt fördrag med kabinettet i Berlin Frankrike skulle blifvit tillförsäkradt Luxembourg och kretsen Saarbräcken samt genom ett annat hemligt fördrag med Italien ön Sardinien. Begge uppgifterna äro dock föga pålitliga. Moniteur förklarar alla rykten om uppskof med industriutställningen för grundlösa; utställningen skall öppnas den 1 April 1867. Kejsarens vän, baron Clary, nyligen hemkommen från en resa i Syrien, har från Damascus fört med sig till Paris två söner till emiren Abd-el-Kader, hvilka skola idka studier i Paris på kejsarens bekostnad. I Mar: eille och i Aix förmärktes samtidigt den 19 Maj två jordstötar, till invånarnes stora förskräckelse; stötarne gjorde dock ej någon större skada, men möbler och husgerådssaker skakades häftigt och flyttades från sina platser, fönsterrutor sprunga. Stötarne gingoi riktning från öster till vester och åtföljdes af mycket häftiga stormilar, ENGLAND. Times för den 22 innehåller en ledande artikel, i hvilken tidningen utvecklar der satsen, att en kongress ej kan leda till nå gonting. Ett allmänt krig, söger bladet. bryter aldrig ut i Europa, utan att der förinnan från ena eller andra sidan förslag väckas om att bringa alla de omtvistade frå gorna inför en kongress. Då förklarar hva och en sig villig att gå in derpå, men in gen vill underkasta sig de fattade besluten Kongressen är ett förträffligt medel för ali vinna tid och att åt öfverdrifna anspråk gifva ett bedrägligt sken af moderation ; men det finnes ej något mer ändamålslöst medel än detta att lösa allvarsamma svårigheter, som satt starka passioner i rörelse? 0. 8. v. Fredsvännernas sällskap har hållit et stort meeting i London för att underlätta arbetet för fredskongressent, Resgolutionen