Aftonbladet – 25 maj 1866, sida 3

JHVUBRCEL DOFPrAOITNaAa al fOTDUHUSIOITIdLHaHlUuE Ifalla. Alla Limburgs intressen ligga i Hol land, icke i Tyskland, och de begge nämn da fästningarnes läge midti tyskt förbunds område kan lätt föranleda konflikter mellar Holland och förbundet. En frivillig lösning af det ofrivilliga bandet vore derför ända målsenlig och ärofull för begge parterna och förbundet torde väl ej kunna slå döförat til för denna billiga önskan, helst som förbun det helt nyligen frigjort tyska provinser frår deras förbindelse med danska staten. Der holländske gesandten uttalade också sin för hoppning om att förbundet skulle medgifve Limburgs utträde. Detta lärer varit anled. ningen till holländske kronprinsens resa till Paris, der han velat inhemta hvilken ställ. ning Frankrike intog till denna fråga. Frank: rike kan heller ej rimligen ha något attinvända mot ett sådant arrangement. Den 20 Mej, pingstdagen, öppnades ij Frankfurt en sammankomst af ombud från de särskilda staternas representationer till en 8. k. AbgeordnetentagX, till ett antal af 250 personer. Sammankomsten tyckes varit besökt endast af det fordna riksparlamentets venster eller det rent demokratiska partiet. Den bekante demokraten Venedey föreslog att församlingen genast skulle konstituera sig såsom ett Vorparlament4 och dels underhandla med de särskilda regeringarne, dels sörja för en allmän folkbeväpning. En annan deputerad ville att man skulle konstituera sig såsom välfärdsutskott4. Båda förslagen förkastades. Deremot antogs en resolution, hvaruti bland annat förekomma följande strofer: Furstar eller ministrar, som äro upphof till detta onaturliga krig eller för egna intressen förstora dess vådor, göra sig skyldiga till en svår förbrytelse mot nationen. Nationen skall med sin förbannelse och med dom för landsförräderi straffa dem, som i underhandlingar med främmande makter gifva tyskt område till pris. ITALIEN. Till tidningen Avenir National skrifves från Florens den 17 d:s: Den reguliera armån är nu fullständigt organiserad och man skrider nu till bildande af den femte bataljonen. Denna operation torde vara verkställd till den 26:te. Reaktionen har icke afvaktat krigets utbrott för att gifva signal till uppror. Men endast obetydliga sammanstötningar hafva egtrum i södern. Från den 20:e skall den nya säkerhetslagen träda i verkställighet, då man skall kunna uppträda med större kraft mot de upproriska. Man förutser emellertid, att banditväsendet skall komma att bereda stora svårigheter. Man påstår att Frans II stan-. nat i Rom endast att i händelse af upproriska rörelser återvända till Neapel. I alla händelser skall detta säkerligen bekomma honom illa.? Bildandet af de tio regementena frivilliga börjar den 21 Maj, emedan bataljonerna redan äro kompletta, och så många anmält sig öfver den först bestämda siffran (20,000), att man genast måste skrida till bildande af nya bataljoner. Tilloppet af de frivilliga venetianerna, som smyga sig genom de österrikiska piketerna, är mycket stort. Det största antalet utgöres af studenter och göner ur de förnämsta familjerna. Rörande Garibaldis sinnesstämning skrifver en korrespondent till Köln. Zeit. : Garibaldi befinner sig åter fullkomligt väl. Han är vid bästa lynne och gör dagligen flera timmars promenad, för att, som hap säger, vänja sina ben vid långa marscher. Han talar dagligen om nödvändigheten af endrägt och glömska af allt groll och tadlar strängt de tidningar, som tillskrifva honom åsigter och känslor, hvilka han icke eger och derigenom bidraga till närandet af misstroende bland partierna. Han hyser de största förhoppningar om både de frivilliga och armn. Alla hans gamla vapenkamrater äro beredda attfölja honom. Han antager inga andra till officerare än sådana som redan äro eller varit det.? Monitören innehåller en korrespondens från Florens, hvari uppmärksamheten fästes lerpå, att den frikår, som bildas under Garibaldi, på intet sätt kan betraktas såsom en revolutionär arme. Man har handlat enligt helt andra grunder än då år 1860 rivilliga samlades till Garibaldis expedition södra Italien. Den nuvarande kåren skiler sig från den reguliera armån derigenom, utt manskapet icke utskrifves såsom de konskriberade, och att det endast är förpligtadt wtt göra tjenst för en kort tid. Under sålana förhållanden förklaras det derför för n ogrundad fruktan, att denna frikår skulle itöfva något inflytande på den italienska egeringens beslut och göra ett krig oundrikligt. Man ser äfven att de organer, som tå regeringen nära, föra ett fredligt språk och skänka ryktena om en kongress den törsta uppmärksamhet. Ehuru således di,lomaterna ännu ha full frihet att finna melel till en förlikning?, slutar korrespondenen, ?bör man likväl icke tillsluta ögonen ör betydelsen af den allmänna meningen i talien, sådan som den nu framträdt i dasen. Det lider icke längre något tvifvel, utt den venetianska frågan med oemotståndig mokt skall drifva Italien till ett krig, å framt den icke inom kort tid löses i odo.? Från Florens skrifves den 20 cennes: Tidningarne uttala den förhoppning, att senatem skall förkasta skatten på obligatioerna å det sednaste lånet. Finansministern Scialoja har icke återtagit sin ansökan om fsked. Handelskammaren i Neapel har ändt en adress till senaten för att afråda bligationsskatten. Ehligt franska tidninsen France hafva vexelagenterna i Paris eslutit att icke vidare votera italienska bligationer, i fall skatten på dem bibealles. NORD-AMERIKA. Representantkammaren har med 128 röter mot 27 antagit det af rekonstruktionstskottet föreslagna amendementet till förattningen. Förenta Staternas nationalskuld angifves fficielt den 1 Maj till 2,827,000,000 dolars. Samma dag funnos 76 millioner i uld och 65 millioner i statspapper. SYD-AMERIKA. CÖOhilencicka racoeringan har fäknkhånaäau