Aftonbladet – 25 maj 1866, sida 3

1. I till i går, tidigt på morgonen, sedan man !I fått gatan utanför kyrkan så ren, att man F. I kunde köra fram der, uppbådades åkare, -Jsom sedan kört hela tiden. Hvarje åkarlag di sender består af 40 kärror. Allt virke, grus, sten och kalk transporteras till Brunkebergs torg, hvars norra del nu är alldeles 1t belamrad med ofantliga högar af byggnads1, I materialier. !S) På eftermiddagen i går, mellan kl. 1 och ,f )4, framdrog men ytterligare 3 lik, hvilka le Yoro svårt stympade, och mauskapet gjorde de kraftigaste ansträngningar, sporrade af nljemmerrop, som emellanåt hördes i kapellets norra ända, fiån de dervarande hvalfven. Spänningen hos alla var under några timmar förfärlig, och ryktet att man äter ;I påträffat en lefvande menniska, hvilket förefl föll otroligt så långt efter olyckan, spridde Isig hastigt omkring staden samt förde en mängd folk till stället. Ju längre man kom ned, dess tydligare blef det stönande ljudet, och kl. half 6 hade man glädjen att 1 I påträffa den olycklige, som befanns inbäddad i kalk, gru: och sand. Sedan man varsamt gjort hans hufvud fritt, fann man , Jatt han ännu lefde och egde medvetande. Han lärer ha funnits i sittande ställning, a och hans ben voro så inklämda, att öfver elen half timma förgick, sedan man först friIgjort öfre delen af kroppen, innan man fullgzomligt lyckades få honom loss. Under tiden hade han qvicknat vid, så att han kunde tala och begärde vattes. Man skyndade att gifva honom några droppar. Dr ; Liljebjörn, som bor midt emot olycksstället samt lemnat ett verksamt biträde åt de sårade, nedkom genast samt egnade all möjlig omsorg åt den olycklige, men så underbart räddade karlen. Under den tid som låtgick för att lösgöra nedra delen af hans kropp, gaf man honom vin och vatten. Han blef deraf så stärkt, att han slutligen förmådde uppgifva sitt namn, som är Frans Otto Ekström. Sedan man fått honom fullkomligt lösgjord, .pptogs han ytterst varIsamt, lades på en med madrasser försedd bår-samt inbars på gården till ett tvärt öfver gatsn beläget hus, hvarifrån han sedan affördes till lasarettet. I 27 timmar hade den olycklige befunnit sig i detta rysliga läge, så mycket förfärligare som han derunder synes haft medvetande emellanåt. Alla de som sågo huru han låg öfverhöljd af grus, sand och sten, kunna icke förklara huru det är möjligt, att han kunde framdragas vid lif. Det är en glädje att kunna meddela, att han vid middagstiden i dag ännu lefde. Referenten besökte då lasarettet, och var inne i det rum der Ekström ligger. Han är en storväxt karl och 22 år gammal, samt född i Lamhults socken. Han syntes mycket svag. Läkare och sköterskor voro sysselsatta med honom. Hans högra ben, som blifvit illa skadadt, var spjelkadt. Detvenstra, som var bart till knäet, var m.cket rödt och svullet, och man höll på att frot tera det. I hufvudet har han inga svårare sår, och bröstet lärer ej heller vara skadadt. Han Jåg stilla och tålig. Intet ljud af klagan undföll hans läppar. Han lär föreställa sig, att han i 3 dygn legat begrafven under ruinerna. De känslor, hvarmed han under sin dvala hörde spadtagen och dånet öfver sig, måste ha varit förfärliga. Referenten hade äfven tillfälle att på lasarettet se den i gårdagens blad omnämnda arbetaren, som i förgår kl. 6 e. m. framdrogs lefvande ur ruinerna. Han är timmerman, 35 år gammal, och heter Olof Larsson Cron honom på den gård midt emot olycksstället, der läkarbjelp under hela tiden funnits att tillgå, började man undersöka hans skador, ännu ej rätt säker, om karlen var vid lif. Helt hastigt yttrade då den särade hurtigt: Jag heter Cronvall och har tjent vid husarregementet Carl den XV.? Han syntes i dag vara glad och kry. På lasarettet ligga töröfrigt följande personer: Timmermännen Anders Gustaf Andersson och Carl Erik Carlssou samt mureriarbetarne Anders Zacharias Söderbom, Anders Carlsson, Pehr August Larsson, Sven Johansson och Daniel Danielsson. Men vi återgå till vår redogörelse för räddningsoch afrödjningsarbetet. Från kl. 7—10 i går eftermiddag framdrogos ytterligare 3 lik, och i dag på morgonen och förmiddagen åter 3. BSamtlige döda i stadens bårhus utgjorde i dag på middagen 18. Två eller tre af de omkomna hafva från olycksstället genast blifvit förda till sitt hem på deras hustrurs begäran. På f. m.i dag har man varit sysselsatt med att rifva en del af den mot skolhusväggen qvarstående tornmuren, förmodligen derför att man fruktade, att denna skulle rasa, derest man först ref de hvalf, hvarpå tornet hvilade. Manskap af stadens militärkår, sappörerna, första och andra gardet, från flottan o. s. v. hafva aflöst hvarandra, och arbetet har hufvudsakligen ledts af stadsarkitekten Hedin. Det kommenderade manskapet erhåller en särskild gratifikation, underofficerarne 75 öre, korporalerna 50 öre och gemenskapen 25 öre. Då detta, ki. 4 ec. m., nedskrifves berättas, att man trott sig förmärka ytterligare fyra menniskor, liggande under hvalfven, och man uppbjuder alla krafter för att påskynda arbetet. Vi meddela här nedan en förteckning öfver de dödade, sårade och ännu saknade samt några upplysningar om deras familjers ekonomiska ställning. Bödade: Wolff, Fredric Jwius, murare, tysk till nationen, 33 år gammal, ogift. Sjöholm eller Nilsson, d:o, (bodde i n:r 19 Norra Tullportsgatan), gift, ett 5-års gammalt barn efter sig . 4 OQronnrie Carl Iro AA (nv11l Ovarn vall. å man fått fram honom och nedfört