Aftonbladet – 24 maj 1866, sida 3

JALCHI. UIPIOVTGLIGUD UTOM staterna vid sammankomsten i Bamberg blifvit ense om följande punkter, nemligen: I. De båda tyska stormakterna skola uppfordras att afväpna; om Preussen vägrar, skall tagas i öfvervägande frågan om förbundsexekution. 1. Schleswig-holsteinska frågan skall lösas af förbundsdagen. Tu. En sansad och liberal reform af förbundsförfattningen erkännes som ändamålsenlig. IV. Tiden för inkallandet af ett tyskt parlament skall först fastställas, sedan Preussen framkommit med bestämda försleg till en reform. I förbundsdagens lördagsplenum inkommo mellanstaterna med sitt på förhand förkunnade förslag att affordra alla de förbundsmedlemmar som vidtagit rustningar öfver vanlig fredsfot en förklaring om och under hvilken förutsättnivg de äro villiga att samtidigt utfärda befallning att åter försätta sina armåber på fredsfot. — I anledning häraf tog Österrikes representant till orda med en förklaring, hvarvid han sökte indraga i diskussionen frågan om de förbundsstridiga underhandlingarne mellan Preussen och de nordtyska staterna, och menade att Preussen och Hannover borde tillhållas att iakttaga sina pligter såsom medlemmar af förbundet. Till Börsenhalle berättas att Bismarck, hvilken är major i landtvärnet, ämnar taga befälet öfver ett regemente rytteri och till sin adjutant antagit legationssekreteraren grefve Limburg-Styrum. Ministerpresidenten åtföljer konungen, som tros skola afgå till armån i Schlesien. Prins Fredrik öfvertager befälet öfver första armåkåren. Neue freie Presse meddelar angående den preussisk-italienska alliansen, att båda konungarne skola betrakta ett anfall af Österrike på Preussen såsom en casus belli. I sådant fall skola de operera i förening och icke afsluta någon separat fred. Om Preussen blir af Österrike utfordradt till en krigsförklaring, så skall Italien likaledes deltaga i striden såsom Preussens bundsförvandt. Ingendera staten får ingå någon annan alliens utan efter föregående aftal med den andra. Dessa öfverenskommelser skola gälla intill slutet af 1866. I fördraget skall icke finnas stipulerad någon förpligtelse för Pretssen i händelse Italien blir inveckladt i krig med Österrike, utan skall Preussen för sådant fall förbehållit sig fria händer. — Detta låter dock alltför otroligt. Om ställningen i Schleswig Holstein ytt rar Hamb. Nachr.: Den egendomliga metod preusarne antagit för att vinna hertigdömena har till fullo medfört de följder man kunde förutse. Det hat de mot sig framkallat är lika starkt som någonsin förr mot Danmark. Icke det minsta moraliska band binder de ovefriade vid sina befriare, och Preussen kan endast genom bajonetternas makt hålla sig qvar der. Om icke de befriade skola komma på tanken att begagna sig af ett krig mellan Preussen och Österrike för att befria sig från sina befriare så måste en tillräckligt imponerande militärstyrka uppställas i hertigdömena, hvarigenom åter den armå försvagas som skall operera mot Österrike. : ITALIEN. Italienska tidningen Gazetta del Popolo innehäiler följande: General della Rocca hade knappast af krigsministeren erhållit ortsiel underrättelse om att prins Humbert MA såsom divisionsgeneral under var ansten. ärr ä oe N r än han tiliställde kohans kommando, — — bref, i hvilket han nung Victor Etnäntiel ere k yttrade sin glädje öfver att so : OnuDEES äldste son, tronföljaren, i sing trupper 7? men, tillade han, ?mitt ansvar har endast blifvit större, emedan jag känner prinsens uvgdomliga eld och krigiska sinne ock yet att han önskar följa i sina höga förfäders fotspår.? Konungen sände ett hjertligt, af fosterlandsanda genomträvgdt svar och yttrade bland annat: Om huset Savoyen i detta ögonblick hade hundra söner i stället för tre, skulle allas post vara i den italienska härens främsta led.? Och sedan konungen hade sökt lugna generalens oro, sade hån till sluts: ?Jag är beredd på allt?. Man läser i ?Movimento?: General Garibaldi, som mottager generalsgraden och befälet öfver tjugo bataljoner frivilliga, har af militärkommissionen i Florens begärtatt man skall bilda en ungersk och en polsk legion. Han har utsett till chef för fältlasarettet Bertani, till stabschef Corte och till chef för krigskommissariatet Acerbi. Han skall ha en lifvakt af 250 man och en genikår bland de frivilliga samt fyra eller fem batterier artilleri från den reguliera armen; man talar äfven om en flotta. Garibaldi har skrifvit följande bref till ungdomen i Pavia: Mina kära vänner! Trogna edra ärorika traditioner, hoppes jeg att I icke underlåten att efterkomma den uppmaning fäderneslandet ställer på er. Jag har aldrig tviflat på er tillgifvenhet för fäderneslandet och tör mig. Jag önskar att hela den italienska ungdomen måtte följa ert exempel. God vilja, enighet, allmän amnesti, krig på lif och död mot den utländske förtryckaren, detta är hvad Italien väntar af oss. Varen eniga och segern är viss. Gilve Gud att det, till lycka för alla, icke måtte uppstå något split. Varen öfvertygade, att jag alltid skall vara med er. Garibaldi. .. DONAUFURSTENDÖMENA. Vid Donaukonferensens sammankomst den 19 dennes protesterade Turkiets ombud mot furstens af Hohenzollern val. Konferensen antog Turkiets förslag om ineättande af en provisorisk hospodar, och blef dessutom ense om att genom en skrifvelse till neger ringen i Bucharest ålägga denna att låta lagstiftande församlingen anställa Omröstning om unionsfrågan och valet af en infödd hospodar. Öm dervid visar sig en majoritet för furstendömenas åtskiljande, skola båda länderna oförtöfvadt skiljas från hvarandra. De europeiska stormakternas agenter skola strängt tillse att omröstningen blir fullkomligt fri och genast rapportera till Konferensålt I Tania om försök skulle öras att inverka der enom arvitati eller tvångsmedel. re gitationer TURKIET. Från Konstantinopel förmäl : kisk eskader blifvit afsänd till Joniska hal RR mA AR RR