Aftonbladet – 22 maj 1866, sida 3

ÖSTERRIKE. Underrättelserna från Wien röra sig nä Istan uteslutande om krigsrustningarne. Öf verallt inom kronländernå råder stark strids Ilust, och ingenstädes hör man talas om så J dana klagomål och fredsdemonstrationer, I som omtalas från de flesta preussiska pro. Jvinser. Ungerska adeln uppställer en fri villig kavallerikår om flera tusen man. Et frivilligt polskt uhlanregemente samlas i Ga llizien, och det heter att dess anförare, den rike grefve Raczynski, vill derpå avvända 1100,000 gulden årligen. Staden Wien upp: ställer och underhåller liksom år 1859 fyra frivilliga bataljoner, hvardera på 1200 man. Linz betalar omkostnaderna för en bataljon om 1500 man, Prag uppsätter en frivilli ezechisk bataljon och en studentlegion, oc städerna Pilsen, Klagenfurt m. fl. följa efter förmåga de större städernas exempel. Furstionan Schwarzenberg har ställt sig i spetsen för en damkomit för att understödja borttågande soldaters familjer, och furst Coloredo-Mansfeld och borgmästaren i Wien ha utfärdat en allmän uppmaning till upprättande af frikårer och insamling af penvingar till deras underhåll. Mera än för det egentliga Venetien fruktar man i Wien för Tyrolen, Triest, Istrien och Dalmatiska kusten. Man vet af gammalt att Garibaldis friskaror ha en viss förkärlek för Tyrolens berg. Täta jägarkedjor bevaka redan södra gränsen. I Triest, kejsarrikets vigtigaste handelsstad vid Adriatiska hafvet, räcer allmän bestörtning, emedan en blockad anses nära förestående. Stadens lifliga ångbätsförbindelse med alla Orientens hamnar är längesedan afstadnad. Nu heter det, att en italiensk eskader om 34 fartyg under amiral Vacca begifvit sig från Taranto till Isola grossa, midtför Zara vid dalmatiska kusten, endast 15 mil från Istriens södra ända. Denna ö är ungefar 4 mil lång och har flera goda hamnar. Då den ligger midt emot Ancona, fruktar man icke utan skäl att italienska flotten skall bemäktiga sig ön, som är utan försvar, och med denna och Ancona till operationsbasis, anfalla Istrien och Dalmatiska kusten. Eskadern kommer i alla händelser att hålla Österrikiska flottan instängd i Pola, så att amirel Persino kan operera i allt lugn med bufvudflottan t. ex. mot Venedig. Fältmarskalk Benedek har från Wien utfärdat en dagorder till armån, hvari han underrättar att han blifvit utnämnd till öfverbefälhafva.e för norra armån, uppmanar densamma att gå tappert emot fienden och uttalar sin förhoppning om framgång och seger. e kroatiska gränstrupperna synas ha en synerlig respekt hos preussarne. En korrespondent till Köln. Ztg. skrifver att de redan äro stadda på marsch och utbrister i sin förskräckelse: ?Gud nåde de olyckliga tyska eller italienska orter, der dessa od,ur komma att husera !? ITALIEN. Ett telegram från Brissel af den 19 dennes omtalar afslutandet af det italiensktpreussiska förbundet såsom ett faktum och anför till och med begynnelseorden. Det hela ser emellertid något misstänkt ut, isynnerhet tillägget om att Preussen skall ha ersättning på Österrikes norra område. Underrättelser rörande trupprörelser etc. saknas af naturliga skäl i de italienska tidningarne, deremot meddela de officiösa bladen att ?det bästa förstånd råder mellan regeringen och general Garibaldi, samt att generalen icke lemnar Caprera förr än på konungens anmaning och da ögonblicket till handling är inne?. Den skrifvelse, som öfverste Cucchi medfört från Caprera till krigsministern, lyder sålunda: Caprera den 11 Maj. Mr minister! Jag antager med liflig tacksamhet de af ministeren nppställda och af H. M:t gillade vilkoren för friskarekårerna, och jag är er mycket erkänsam för det förtroende man visat mig derigenom att man gifvit mig befälet öfver dessa kårer. Ni torde vara god och för H. M:t tolka mina känslor och mitt hopp att rätt snart kunna samverka med vår ärorika arm för uppfyllandet af nationens öde. Jag tackar er för den förekommande beredvillighet, hvarmed ni meddelat mig dekretet och förblifver er tillgifnaste I Garibaldi.? Italie anmärker avgäende det fektum, att lera officerare, som voro med vid Aspromonte, blifvit upptagna i frikårerna utan att de i kommissionen sittande generalerna vid den reguliera armen haft något deremot: ?Den breda basis, på hvilken man ställer sig i fråga om enrollerandet har gjort let bästa intryck. Nu måste alla krafter vöfa front mot den gemensamma fienden, lerom äro regeringen och nationen öfverens?. Österrikarnes i Mantua obetänksamret aft i förtid sätta landet under vatten uar alstrat feber bland folket, och endemika sjukdomar börja redan rasa bland beättningen och invånarne. I Verona väntar nan österrikiske kejsarens snara ankomst. Venetien ger man fortfarande tillkänna ina sympatier för Italien. I Venedig upptod i anledning deraf ett handgemäng, varvid en poliskommissarie blef dödligt sårad. I Venedig sammandragas 40,000 nan och i fästningsfyrkanten 60,000. I Peschiera äro öfver 1000 man sysselsatta ned arbete på fästningsverken. — I Italien ror man icke på möjligheten af en fredlig ösning af frågan, och prins Napoleon, som len 15 på morgonen anlände till Paris från talien, förklarade öppet i ett samtal, som ran hade med kejsaren, att Italien icke nera kan återhållas från kriget, äfven om nan lemnade det ensamt på slagfältet.? RIKSDAGEN.