Aftonbladet – 19 maj 1866, sida 3

FINLAND. Såsom ett slags rättfärdigande mot anförda gravamina har manufakturdirektionen i F. A. T. publicerat ett genmäle. Uti en enda punkt, säger Helsingfors Dagblad har manufaktördirektionen kunnat fritaga sig från hvad man påbördat den, och det är me afseende å att den icke skulle: besvarat en af Helsingfors komiterade aflåten skrifvelse; men just innenållet af denna direktionens svarsskrifvelse gifver en ytterligare bekräftelse på huru direktionen förstått sin uppgift. Emedan en-direktionens tidigare framställan, om diverse lättnader vid artiklarnes transport, endast lyckats tillvinna sig ett snäft svar at styrelsen, törklarar direktionen att den af sådan orsak ej finner skäl att låta Helsingfors-komiterades (och kanske äfven andra orters) anhållan om fraktfrihet gå vidare uppåt. Detta kunde låta förklara sig, om denna exposition och dess angelägenheter vore af en byråkratisk: affär; men något sådant har väl åtminstone aldrig runnit: upp i någon annans hjerna. Då Helsingfors-komiterade å exponenters vägnar anhöllo om att en hemställan måtte göras hos styrelsen, var det manufakturdirektionens skyldighet att uppfylla denna önskan. Detta är solklart för hvar och en som icke är inbyrd i formalismens ok. Men manufakturdirektionen har nu ohjelpligen sammanblandat sin egenskap af embetsverk med den af centralkomit för en exposition. Hvad som icke är befaldt — det kan icke göras. — Emellertid har detta icke hindrat samma direktion att nu plötsligen efter fem månaders besinningstid finna skäl? att göra denna hemställan — naturligtvis sedan det var så godt som för sent! Hvad har nu vållat vindkastet? — Likasom just för att evident ådagalägga manufakturdirektionens utmärkta anordningar och goda vilja har den nyss utnämnde kommissa. sarien för expositionen på några dagar lyckats gå i författning om att expositionsartiklarne genom hans försorg kunna afsändas äfven direkte från Helsingfors, med samma kostnad som från Abo. — Men har härvid någon försummelse I blifvit begången, så kan den icke läggas manufakturdirektionen till last, säger den sjelf så anspråkslöst! Huru orimligt öfverhopad med arbete bemälde direktion varit, finner man af dess egen uppgift om sin korrespondens med landets högsta styrelse (hvilken den dock, enligt hvad det synes, ogerna velat besvära!), guvernörer, kommissarier (hvilka icke varit utnämnda!), och kongl, centralkomiten i Stockholm. Kan man då rimligtvis? begära, menas det, att en centralkomitå för en exposition skall korrespondera med expositionskomiterna i landet? Nej, naturligtvis nej: Någonting så absurdt kan ingen af dem fordra, icke ens om-de skulle äska en upplysning! —— Manufakturdirektionen har endast meddelat sig genom cirkulärer — och, såvidt vi kunna påminna oss, hafva dessa mest utgjort aftryck af hvad centralkomiten i Stockholm hit meddelat