Aftonbladet – 18 maj 1866, sida 3

som Törst med Sandhamnsbolaget under den April uppgjort ett kontrakt om ångbåtens an. vändande för sämmanbindningsbanans räkning, några dagar sednare, bolaget ovetande, afslutit ett annat kontrakt med Österberg personligen; hvarigenom denne betingat sig fördelar och åtagit sig förbindelser, som ansågos öfverskrida hans befogenhet som befälhafvare samt vara menliga för bolaget, dels ock derföre att jernvägsstyrelsen förmenas ha trädt bolaget i vägen, då det sökt göra sin rätt mot Österberg gällande. Bolaget yrkar i stämningen laga ansvar samt åläggande för styrelsen att utgifva allt hvad Österberg enskildt uppburit, och att styrelsen måtte förpligtas förete de räkenskaper, som kunna lemna upplysning om beloppet af den särskilda inkomst Österberg, bolaget ovetande, betingat sig. Bolaget påstår, att löjtnant Unge skulle vägrat gifva bolagsmännen del af det enskilda kontraktet, hvilket påstående löjtnant Unge bestridt, förklarände ätt här ej varit något hemlighetsmakeri i fråga. 2 Att redogöra för skriftvexlingen i detta mål, hvilket första gången förevar den 7 December förlidet år och ännu ej blifvit afdömdt, skulle blifva allt för vidlyftigt, hvarföre vi inskränka oss till att nämna, det styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader, liksom Österberg sjelf. hufvudsakligen anfört, att det särskilda kontraktet med Österberg, hvilken af styrelsen blifvit antagen såsom entreprenör, endast innefattar ett aftal, hvarigenom denne i nämnde egenskap följd af bogseringen, som sammanbindningsbanan kunde komma att vidkännas, vare sig till bolaget Sandhamn, besättningen å fartyget eller hvilken annan som helst, utan äfven bekosta kol, talg, olja och alla andra förbrukningsartiklar samt förpligtat sig att af egna medel godtgöra all den skada, som genom bogseripgen kunde komma att tillskyndas ångbåten Sanddamn och de ångbåten tillhörande pråmar; med ett ord befriat jernvägsstyrelsen från allt besvär och all risk, anseende styrelsen det ångbåtsbolagets rätt ej härigenom blifvit på något sätt förnärmad. . Då detta vidlyftiga och invecklade mål slutligen blifver utageradt, skola vi meddela det hufvudsakliga af rättens dom i saken. — Tvist om lotspenningar. Lotskaptenen W. Thornander har till härvarande rådhusrätt instämt kaptenen C. F. Söderbergh, befälhafvare å ångfartyget Transit N:r 1, med anledning deraf att kapten Söderbergh på resa den 3 sistlidne Maj från Stockholm till Malmö samt Köpenhamn med anlöpande af åtskilliga andra städer, såsom Westervik, Kalmar m. fl. under vägen, skulle vid utgåendet härifrån samt vid Ssdertelje vägrat att taga lots. Då målet, som blifvit lottadt på fjerde afdelningen, i går förevar, inställde sig parterna å ömse sidor, anförande kapten Söderbergh, att då hans destinationsort härifrån varit Malmö, eller inrikes ort, der han klarerat, för att sedan gå på Köpenhamn, ansåg han sig ej bafva varit skyldig, hvarken att taga lots vid utgåendet från Stockholm eller i Söde telje. Till bevis på, att han klarerat i Malmö för resan derifrån till Köpenhamn, företedde han vederbörliga handlingar från tullkammaren i nämnda stad. Hr Thornander sökte, på grund af ångbåtens annonserade resor mellan Stockholm och Köpenhamn samt med stöd af lotsförordningen, visa, att detta vore ett försök af på utrikes ort gående fartyg att undgå skyldigheten att taga lots, ett missbruk, som han ansett sig böra beifra, då ett sådant förfarande annars skulle kunna föranleda andra ångfartygsbefälhafvare att följa exemplet. fan yrkade, aw kapten Söderbergh måtte åläggas betaia de lotspengar han undandragit sig att utgifva, hvaremot denne å sin sida yrkade, att kapten Thornander måtte kännas skyldig att ersätta svarandens inställelse samt plikta för obefogad rättegångs anställande. Parterna öfverlemnade härefter målet till domstolens pröfning, och kommer utslag att afkunnas den 31 dennes. — Konkurser. Fabriksidkaren grefve Fabian Lagerberg har under den 14 dennes af Stockholms rådhusrätt blifvit i konkurstillstånd försatt, efter att sedan den sistl. Februari hafva varit ställd under administration af med. doktor Minton, grosshandl. E. G. Rosen och hr H. Gustafson. Den ingifna staten upptager tillgångar 262,839 rår 4 öre, deribland i tastigheter 191,000 rdr och fabriksverktyg 40,338 rdr 83 öre; dessutom osäkra fordringar 40,772 rår 26 öre, lifassurans st. 2400 eller 30.000 rdr rmt. Skulderna upptagas i den ingifna boförteckningen till 329,833 rdr 1 öre rmt. — Grosshandlaren C. G. Palm har i går på yrkande fordringsegare blifvit af Stockholms rådhusrätt i konkurstillstånd försatt. — Dålig byggnadsställning. A rådhusrättens tredje afdelning handlägges för närvarande ett mål mellan en mureriarbetare vid namn Spångberg, -kärande, samt timmermännen Jansson och Lundberg, svarande, angående ersättning derföre att dessa sednare vid pågående byggnadsarbete uppfört en byggnadsställning, å hvilken Spångberg arbetade, så klen, att ställningen nedrasade, dervid Spångberg nedföll och fick ena benet afbrutet. Då detta målimåndags förevar, begärde Spångberg, förutom arvode åt läkaren, 50 rdr i månaden i ersättning för den tid han varit och framdeles kommer att bli urståndsatt att arbeta, eller ock i ett för allt en summa af 500 rdr rmt. Svarandena bestredo den äskade ersättningen, under förklarande, att de med svåri. het kunde försörja sig sjelfva och familjer. Afhörda vittnen intvgade att ställningen varit vårdslöst uppförd och af dåligt virke. Målet uppsköts. — Höga böter. Ryske undersåten Elias Rosenbaum ifrån Polen blef i går uti polisdomstolen. på åklagan af stadsfiskalen Silfversparre, dömd att böta 500 rdr för försummadt erläggande af stadgad bevillningsafgift för idkande af handel med utländska varor. åtagit sig ansvara ej mindre för de utgifter i — Falskt mynt. -Grosshandlaren Philip Jacobsson har i dag till polisen anmält att en slant af tenn, föreställande ett 25-örestycke, blifvit kort förut till honom utprångladt, men ef hvilken hade han sig ej bekant. Det falska myntet lemnades i polisens förvar. — En mindre lönande kommission. I tisdags på morgonen anmälde destillator Brandström till vederbörande polis att en landtbo, arrendatorn Carl Peter Lindström från Snäckstavik i Grödinge socken, kort förut till honom utbjudit en nyligen skjuten tjädertupp för 3 rdr. Den skjutna fågeln blef anhållen och Lindström kallad att inställa sig i polisdomstolen. Der uppgaf han att fågeln skulle vara skjuten af skogvaktaren vid Stora Ström i nämnda socken samt endast medskickad honom till försäljning; men Lind: ström dömdes, enligt nya jagtstadgan, att förut, bjudande af fågel, skjuten under förbjuden tid, Le 20 rdr, hvilka böter Lindström genast erade. — Wachtmeister — Brobergska krigsrättsmålet. Krigsfiskalsembetets i detta mål till krigshofrätten ingifna anförande slutas sålunda: Af hvad sålunda blifvit anfördt, framgår att krigsfiskalsembetet för sin del uti detta målicke funnit anledning till andra anmärkningar mot öfversten grefve Wachtmeister, än att han dels sökt afstyrka skräddaren Hallberg att förfärdiga kapten Brobergs uniform, dels vägrat bereda tillfälle till utredning af värdshusvärden Werlins, af kapten Broberg bestridda uppgift om dennes förhållande till Werlins kypare, dels ock utan giltiga skäl afslagit kapten Brobergs tid efter annan framställda anhållan om häst till ridning; och får, på grund af hvad i dessa delar ofvan ir anfördt, krigsfiskalsembetet, som icke finner, senom dessa eller öfriga angifna åtgärder, vara, på sätt kapten Broberg förmenat, ådagalagdt, att ir öfversten haft afsigt att utöfva förföljelse mot kaptenen, hemställa, det ville krigshofträtten, med gillande af hr öfverstens förfarande i nu upp: de delar förklara detsamma icke till någon ON ed KA a am m mm OR