Ehuru, då det kongl. förslaget blifvit undanröjdt, vi finna föga anledning vara att för ögonblicket uttala oss ytterligare i ämnet, kunna vi dock icke underlåta att göra en anmärkning i afseende på det yttrandet, som vi äfven under debatten i riksstånden fått höra, att den i det kongl. förslaget förekommande lottningen endast är en lottnving om exercis?, icke om blod och menniskolif. Detta yttrande innebär en sofism. De utlottade skulle nemligen, genom den däliga nummer som de droge vid detta statslotteri, förflyttas från kategorien afinödens stund värnepligtiga medborgare, till soldater, som ständigt skulle vara redo att ingå såsom integrerande elementer i liniearmån; de skulle kunna användas till anfallskrig och sändas såsom hjelptrupper till främmande länder och en stor del af dem skulle kunna tänkas ha stupat i fält, utan att det komme i fråga att inexercera och i kri begagna de öfriga; som i teorien och p papperet betraktades såsom värnepligtiga eller åtminstone innan sådant blefve ifrågasatt. Det är en högst väsentlig skilnad emellan att såsom soldat höra till den ständigt färdiga reserv, som vid hvarje mobilisering skulle komplettera liniearmen, och att endast ha sig i allmänhet värnepligt ålagd genom ett lagstadgande, som i nödens stund och då så gjordes behof skulle och måste utsträckas äfven till en mängd andra kategorier af medborgare än dem, som befunne sig i den s. k. beväringsåldern.