Aftonbladet – 15 maj 1866, sida 3

ha slutit sig till Hannover, och hertigen at Braunschweig, som redan flyttat till sin villa i närheten af Wien, har plötsligt återvändt för att vidtaga nödiga åtgärder till landets försvar. Preussiska armån är hufvudsakligen koncentrerad i Schlesien och vid sachsiska gränsen. Ett bref från preussiska Schlesien uppger den i rikets östra del uppställaa styrkan till 295,000 man infanteri, 48,000 man kavalleri och 576 kanoner. Två armåkårer äro bestämda att betäcka Schlesien och sachsiska gränsen; två andra uppställas i reserv mellan Glogau och Sagan. I Schlesien kommendera generalerna Steinmetz och Mutius; de mot Sachsen bestämda: trupperna kommenderas af general Schack. id Glogau och 9Sagan väntas prins Fredrik Karl såsom öfverbefälhafvare, med generalerna Bi.tenfeldt och Vogel von Falkenstein såsom siabschefer. I flera provinser förelages tvångsutskrifning af hästar, då tillgången på marknaderna är alldeles otillräckli och utförsel från granbländerna delvis förbjuden. Från landsflyktingen Karl Blind i London har ingått bref till kronadvokaten Lewald, hvilket konstaterar att den unge mannen, som försökte skjuta hr Bismarck, var Biinds stjufson Ferdinand. Blind anhåller att br Lewald måtie hos myndigheterna söka utverka, att stjufsonen skulle få en anständig begrafning, äfvensom en tillåtelse att taga nägra härlockar af den döde och öfversända till den djupt nedtryckta familjen. Denna bön inträffade tidigt nog, alldenstnnd den för ett sådant fall föreskrifna begrafningen ännn icke försiggått. Auktoriteterna gingo på ett humant och beredvilligt sätt familjens önskningar till mötes, i följd hvaraf den unge mannen blef anständigt jordad i lördags afton på föräldrardes bekostnad. I Berlin cirkulerade den 12 dennes ett rykte att ett förbund skulle blifvit afslutadt mellan Danmark och Österrike. Dessutom gifva direkta underrättelser från Köpenhamn vid handen att danska regeringen anbefallt örlogsflottans utrustande. ÖSTERKIKE. Förberedelserna till kriget fortsättas med största ifver. Den lilla fästningen Königsgrätz, nära schlesiska gränsen, blir iståndsatt af 2000 skansarbetare. I fästningarne Josefsstadt och Oln.ätz ha alla familjer som icke kunna proviantera sig för tre månader, måst lemna sina bostäder. 1 Böhmen bar den krigiska entusiasmen nått sin höjd och hela norra delen af landet ser ut som ett enda läger. Alla erkiver och kassor ha blifvit afsända söderut till Budweis, och tätt vid sachsiska och preussiska gränsen stå 8 ungerska hussarregementen. Ett telegram meddelar till och med att österrikarne redan besatt en del af gränsen. I Steiermark uppställes en kår om 30,000 man och öfverallt visar sig en krigisk stämning, isynnerhet bland den slaviska befolkningen. Bland czecherna är hatet mot preussarne mycket djupt, och man befarar att det skall utbryta äfven mot den tyska befolkningen i Böhmen och Mähren, så snart kriget bryter ut. Från Galizien berättas Rit dervarande polska adel erbjudit sig att uppsätta en frivillig kår af 10,000 man, liksom adeln i Ungern har förklarat sig villig att af alla krafter understödja regeringen. Kongressutsigterna försvinna mer och mer. Lord Cowley och furst Metternich skola änyo talat derom med hr Drouyn de Lhuys, men fått ett afvisande sver. Denna motvilja å Frankrikes sida att öfvertaga en mäklareroll, betraktas allmänt som ett tecken till att dess ?fullkomliga neutralitet? roligen icke kommer att räcka längre än ills alla parter blifvit tillräckligt invecklale. I sydtyska blad uppdyker åter ryktet om hemliga öfverenskommelser mellan Bigmarck och Napoleon, som skulle gå ut på Yfträdelse till Frankrike af Saarbrick samt paierska Pfaltz emot att Preussen finge of att annektera de nordtyska småstaterna.